Det är definitivt över nu..

I går kväll så stängde jag säsongen för jakten på våröringen.

Det är nu 13-14 grader i vattnet och det känns ganska iskallt när man är ute.

Jag trodde redan i måndags att det var över eftersom jag då mätte temperaturen i vattnet till 12 grader.

Men när jag kom hem på onsdag eftermiddag så hade det trillat in ett paket med en ny lina till Siks’en. Jag har fiskat den med intermediate lina hela våren men insett att jag också behövde en flytlina. Speciellt för att kunna sätta lite mer fart på flugan till sommarens laxfiske.

Så den hade nu kommit. Tillsammans med bland annat en 12 fots intermediate tip och lite krok som jag beställt.

Linan blev en Vision Ace Skagit flyt. Har provat lite olika linor under det gångna året men den lina som jag provat minst har varit visions och därför blev det nu en sådan. 

Vikten blev 490 grain/31 gram vilket jag tycker har varit en ypperlig vikt till Siks 13,4 # 7, i alla fall med intermediate linan. Om detsamma gäller för flyten ska jag låta vara osagt än.

Naturligtvis gick det inte att hålla sig när man har nya grejor att prova. Blev därför en liten kvällstur ner till Allstaöarna, vilket blev premiärtur på den platsen för året faktiskt.

Har ju varit på väg dit fler gånger tidigare men det har alltid varit mycket folk där.

Jag var inte där speciellt länge utan gick en snabb repa bara. Hade ett hugg men misstänker att det var en lite större harr som ville ta en provsmakning.

Men jag fick prova intermediate tippen i kombination med flytbellyn. Funkade väl ganska bra får man säga. Laborerade med tafslängder och ovan nämnda kombination då jag framför allt ser behovet av längre tafsar för det senare laxfisket. Jag har lite svårt att få det att fungera tillfredsställande måste jag säga. Visst kommer grejorna ut men med allt som oftast en klen sträckning på tafsen.

Det känns som att kastet ”dör” den sista metern utan att jag riktigt begriper varför? Även om det smackar till i spöet när skjutlinan går i botten så blir det allt som oftast själva tafsen som inte vill sträcka på ett schysst sätt. Jag tycker att det blir lite bättre om jag sänker spöet efter utkast och öppnar upp linbågen men det blir ändå inte som jag vill ha det.

Borde väl funka bra att få sträckning även med skagit, längre tafsar och mindre flugor? Jag måste nog ge mig ner till älven tillsammans med en bättre kastare och försöka luska ut vad jag gör för fel.

Det bör tilläggas också att det här framförallt gäller när jag behöver kasta långt. Får inte samma problem på korta kast.

Troligen så ligger det nog i att klumpen är kort och tung och att den under flygtiden hinner sjuka så pass mycket.

Mm, det här är nåt att grubbla över..

Men nu är i alla fall öringssäsongen stängd. Jag är ytterst tveksam till att det blir något mer fiske i Ljungan förrän till hösten.

Visst kommer man att göra nån sväng under sommaren för att testa prylar och för att lindra den värsta kast-abstinensen men något direkt fiske blir det inte.

Så resultatet över våren blev återigen ganska deprimerande. Ingen blank fisk av respektabel storlek. Det blev inte heller någon gamm-fisk av bättre storlek.

Slutsatsen blir naturligtvis att det är skit bakom spaken. Men som tröst har jag också kommit till insikt om att man nog fiskar fel sträckor vid fel tidpunkter. Jag ska lägga upp taktiken annorlunda till nästa år.

Må era tafsar sträcka när ni vill!