måndag 29 december 2008

Fiskeaffärstragik!

Idag var det första riktiga vardagen efter Julhelgen.
Då Svågern och svägerskan hade prickat rätt på julklappen (presentkort på PO:s) så klev jag upp vid 05.30 snåret i morse och var spänd av förväntan.
Idag skulle jag få fara och köpa fiskeprylar!!

Efter en lång förmiddag så kom vi oss äntligen in till stan och jag lämnade av Anna på affärsstråket så att hon inte skulle störa mig i mitt botaniserande.
Jag såg en tre timmars session med mycket undersökande av diverse fiskepryttlar framför mig.. men vad händer... jo, PO:s har STÄNGT!!
Skandal!! Här står man som skattebetalare, statlig tjänsteman, djurvän och rökfri och mer eller mindre själv avlönar hela personalstyrkan på PO:s (Pingstvänner ger ett tionde till kyrkan, jag ger ett tjugonde till PO:s..) och så sviker dom!?!? Jag förstår ingenting?

Nåja, jag får trösta mig med att presentkortet finns kvar och att dom öppnar den 2 Januari. Funderar faktiskt om det skulle se dumt ut och tälta vid ingången...

Må era fiskeaffärer alltid vara öppna!

Trevligt och otrevligt

I går var jag med om en otrevlig sak och en trevlig sak.

Jag och Anna var och hälsade på Staffan och Anna med barn. När vi var på väg hem så fick jag se att det låg något på vägen så jag saktade in och tittade närmare. Där ligger en rådjursget som har blivit påkörd och ligger och slår med huvudet.. Nån har alltså kört på det men inte brytt sig tillräckligt för att stanna och se hur det gick..

Jag stannade bilen och gick ut för att se om jag hade något att slå ihjäl det med, men naturligtvis hade jag inget alls. Som tur är kommer det en bil till som stannar med en äldre farbror och hans fru. Han hade inte heller någon yxa eller dylikt men däremot en liten morakniv. Jag tänkte att det är bättre än inget. Fan heller att rådjuret ska ligga och plågas till döds. Farbrorn sade att han inte klarar av att ta ihjäl det så jag fick ta kniven och gå fram och förkorta getens lidande.

Jag har skjutit ett 50-tal älgar, ett flertal harar och fåglar, varit med om slakter på diverse tamboskap, skadskjutningar och eftersök, men jag har aldrig varit med om något värre.
Att gå fram till ett rådjur som tittar på dig med de stora ögonen, hålla fast det och avliva det, det kan jag säga inte är någon lek..
Alla ni som jagar eller har slaktat ett djur vet också hur de beter sig när man avblodar ett djur... huvva..
Hedanefter kommer jag alltid att ha hagelbössan liggandes i bilen för såna här tillfälllen.
Hade jag fått tag på den som körde på rådjuret i den stunden så vete fan om han/hon inte hade fått gå samma öde till mötes...

Det hände som sagt också en bra sak i går! När jag kom hem efter rådjursincidenten så tog jag mig en öl. Och denna gång funkade den som den skulle! Smaken var som vanligt god men den här gången förstärktes inte huvudvärk och yrsel, utan den gjorde mig bara lite mysig. Av rena farten tog jag och drack en till och även denna var bara av godo!!

Må era bilar aldrig drabbas av rådjur!

söndag 28 december 2008

Mellandagar

Jaha, då var julen slut! Blev det några trevliga julklappar?
Själv fick jag bland annat ett presentkort på PO:s Jag ville fara dit redan idag Söndag, men Anna (klok som hon är) trodde nog att jag skulle kunna hålla mig till på Måndag när det faktiskt öppnar...

I övrigt så har Julen gått sisådär... Skallen tycker fortfarande inte om när det blir mer än tre personer samtidigt i ett rum.
Blir det mer än så lägger den ner och blir full med humlor och starkström..

Så det som grämer mig mest över julen var att jag inte kunde fara runt och hälsa på vänner och bekanta. Men den tiden kommer nog också.

Medan vi var hemma så var det tö ett par dagar. Så då tänkte jag att "hmm, är det tö så går det också att fiska i ljungan..." Problemet vara bara att här nere har det inte vart nån tö! Här har det tydligen varit kallgrader hela tiden. Idag vaknade jag riktigt tidigt och när jag kommer ner och tittar på termometern så visar den på -8 C. Då blir det inget fiske. Ser också ut att vara kallt över nyår och framåt. Man kanske skulle ta och se efter hur pimpelgrejorna mår...

Må era tafsar aldrig få vindknutar!

söndag 21 december 2008

God Jul

Nu lackar det mot jul och det innebär att bloggen får ta lite julvila också.
Blåser hem till Rafnasil i morgon måndag för att fira lite jul och äta upp mig ett par kilo.
Ser också fram mot att träffa lite kompisar och bara ta det lugnt.

Lär inte bli nåt partajande detta år men det går ju att ha roligt utan sprit..har jag hört..

Vill inte sammanställa fiske och jaktåret riktigt ännu, väntar med det till mellandagarna. Ett tu tre så har man mirakulöst tillfrisknat och kommit på den optimala idén att fara upp till nässjön och pimpla, och har man kommit på en så djävla märklig idé så vore det väl inte mer märkligt att man kanske får sig en 27 kg:s röding...

Men det är å andra sidan lika troligt att vi får veta att tomten faktiskt finns på riktigt och han bor i en tvåa i norrtälje, jobbar på scania och egentigen heter Per-Sune...

Må väl och låt era julklappar vara många och hårda och vara lämpligt för #6

//Allan

onsdag 17 december 2008

Gästbok skapad

Jag har nu lagt till möjligheten för den som vill att gå in och skriva i en gästbok.
Förhoppningsvis fungerar den mer som ett forum än en ren gästbok.
Det blir som enklare om man vill kommunicera än att jobba med kommentarer. Förhoppningen är att gästboken kanske fungerar mer som en tvåvägskommunikation!

Må era vadare aldrig få läckage!

tisdag 16 december 2008

Skall köpa nytt spö till våren..

Har suttit och funderat och vänt och vridit på diverse funderingar här under hösten.
Jag har kommit fram till att jag kommer att bli en mycket lyckligare människa om jag köper ett nytt flugspö under våren!
Så jag skulle uppskatta om ni kan komma med komma med lite kommentarer som kan hjälpa mig bestämma mig (se även enkät här på sidan)

Idag fiskar jag med ett Vision intro spö som ingick i det set (jag har en förkärlek för set tydligen..) som jag köpte för några år sedan.
Detta spö är väl kanske inte det bästa på marknaden, men jag tyckte att det dög gott och väl för mig när jag började att fiska fluga.
Nu har det dock blivit lite "flitt" (handtaget släppt bland annat) och det känns som att man vill prova att kliva upp ett steg på spöfronten.

Under året som gick så har jag provat lite olika spön som jag har provkastat av polare. Det man helt klart kan säga är att det skiljer sig mer än man tror mellan olika spön.
Problemet som jag ser det är att minst lika mycket med kastegenskaperna måste tillskrivas vilken lina man använder. Det verkar kunna påverka en hel del och jag märker själv med mitt eget spö att det skiljer sig en hel del beroende på vilken lina som sitter på.
Egentligen skulle man vilja prova varje pö med 3-4 olika linor inna man bestämmer sig... tyvärr tror jag att jag får svårt att hitta en handlare som vill låna ut 4-5 spön och lika många linor under en par veckor..

Jag väljer att börja med ett #6 spö som jag tycker är ett spö som funkar för i stort sett alla fiskesituationer. Det kanske är lite overkill för att fiska småharr men det är å andra sidan rätt trevligt att ha ett spö med lite ryggrad som orkar bära ut en fluga när det blåser lite ute, vilket det ofta gör och speciellt när man far till "fjälls"
Sen är det inte omöjligt att man kompletterar med ett #3-4 spö lite längre fram...

Må era flugor alltid vara impregnerade!

En överväldigande jordskredsseger!

Nu är omröstningen klar!
Segrare i omröstningen över den bästa flugan blev, med 83% av rösterna:
SUPERPUPPAN!

På en hedrande andraplats med 17% av rösterna kom "pytteliten superpuppa"

Tredjeplatsen delades av "liten superpuppa" och "stora superpuppan"

Det är bara att konstatera att Superpuppan fortfarande sitter bergsäkert fast på kungatronen.

Jag har fått frågan "varför är det bara superpuppor med i omröstningen? Alla andra flugor då?"
Mitt svar har varit: "Vilka andra flugor? Behövs det andra?"

lördag 13 december 2008

Det blev PO:s igen...jag behöver hjälp.. :-(

Då har det hänt igen..
Samma visa som vanligt..

Skjutsade en konsultkollega i fredags till sitt konsultföretag. Tyvärr råkade det ligga väldigt nära PO:s fiske och sport....

"Hmm...jag har ju ingen krok för att binda nymfer på...kanske ska springa in lite snabbt..."

När jag kom hem hade jag köpt foam, dubbing (tre olika sorter) en ny nacke! (grizzly), silver och guldribbing och guldskallar!
Satt och plockade ur påsen när jag börjar inse att jag glömde en sak... Kroken jag skulle gå in för att köpa!!

Idag gjorde jag ett nytt försök att köpa krok. Som tur var så har jag själv insett att jag totalt saknar hämningar vad gäller fiskepryttlar och tog därför med Anna som övervakare.
Trots att hon är med och att jag har gett henna stränga order om att jag inte under några omständigheter får köpa något annat så verkar det som att jag kom ut lik förbannat med lite mer guldskallar och dubbing utöver krokarna...

Jag har hört att det finns stödgrupper för alkoholmissbruk, drogmissbruk, spelmissbruk, sexmissbruk, men när fan kommer det en stödgrupp för fiskeprylsmissbruk?!?

Jag skulle lätt kunna vara utan mat en vecka om valet stod mellan att köpa mat eller ett par nya fiskehandsker. Hur gör alla andra? Råd emottages tacksamt!!

Må era vårtor aldrig få hår!

torsdag 11 december 2008

Blir långt mellan inläggen..

Jag har funderat lite...(även om det kanske inte går så bra ;-) Om man har en blogg som bara är fiskerelaterad och man sen inte fiskar speciellt mycket...då blir det långt mellan inläggen..

Är därför lite fundersam på om man ska utöka bloggen och skriva om andra saker, ex. vardagen, mat, sport, mode.. NÄÄÄÄÄÄÄ!

Är det något världen inte behöver så är det ännu en bloggare som skriver inlägg med "I dag har jag ätit mat och varit på jobbet" Det finns tillräckligt med Linda Rosings wannabees där ute och jag tror jag ger fan i att sälla mig till den skaran..

Det jag däremot har funderat på är att låta vissa andra även vara administratörer på sidan. Det vill säga att även andra har fulla möjligheter att publicera inlägg, lägga upp bilder osv.
Det skulle ge mig en bättre känsla för att det inte är en envägskommunikation på nåt sätt, utan jag skulle få koll på vad som händer på andra fronter.. Den intresserade får gärna höra av sig om det är någon som är sugen på att testa.

Nä, det här går inte. Nu har jag slösat bort en stund på bloggande igen. Jag avslutar dagens inlägg med stiltypiskt Linda Rosing inlägg (denna sorgliga människospillra)

"Idag har jag vaknat och ätit frukost. Sedan var jag ute och gick. Det är svårt då man hela tiden måste tänka på att sätta det ena benet framför det andra. Nu ska jag läsa min favvo-bok (popup-boken "Kossan säger muu") Sedan ska jag arbeta i ca 30 sekunder. Med det menar jag att jag ska ringa aftonbladet och berätta om min dag. Sedan ska jag käka botox till middag och sova. Min hjärna behöver 19 timmars sömn om dagen annars blir det för mycket. Hej då!"

Som ni kan ana utifrån ovanstående lätt negativa stycke så kommer det inte att bli några vardagsbetraktelser i mängd.
Här kommer det att skrivas om substantiella saker som fiske, jakt, öl (om man nånsin kan dricka en igen ..)

Må era knäskålar aldrig bli skorviga!

tisdag 9 december 2008

Lite mer flugor

Allt eftersom jag börjar känna mig lite bättre i skallen så ökar produktionen av flugor.
Flugbindningskursen är avslutad och den var väl lite sisådär.
Materialet som vi använde var dels ganska torrt och av dålig kvalitet och det var mycket samma flugor som vi band med lite olika varianter. Fast lite nya uppslag fick man i alla fall.
Sen tycker jag att man var lite för mycket inriktad mot våtflugor istället för att rikta in sig mot torrflugor och nymfer som man normalt fiskar mest med (i alla fall jag...ähh nu lurar jag mig själv också...det är ju bara superpuppan jag fiskar ned...).

Nu var väl läraren i och för sig av "den gamla stammen" som fiskar mer med våtflugor, men ändå. Tycker att man i allafall skulle ha bundit upp flugor som Superpuppan och en och annan Klinkhammer.. men men!
Man fick lite nya kontakter och vet nu om att det finns ett gäng som binder flugor tillsammans här i stan varje tisdag.
Ska nog försöka att börja gå där efter jul.

Tänkte att jag lägger ut några nya flugor som jag bundit på sistone. Tror inte att jag kommer att få nåt nobelpris i flugbindning (Varför finns det inte ett sånt pris förresten?) men det är en rätt skojig hobby i alla fall.

Den första är en egen kreation som jag valt att kalla AL-stekel. Misstänker att den nog redan finns men jag har inte sett den någonstans och sätter därför ett namn på den.

AL-stekel
Bak/fram kropp: svart fly-rite
Mellankropp: röttflossilke
Ben: brunt tupphackel







Ljus dagslända
Inte så mycket att orda över. Band några dagsländor i olika storlekar med ljus flyrite kropp, stjärt av rapphöna, vingar av anka och hackel av tupp





March brown våtfluga
Vinge: Rapphönans vingpenna
Stjärt: Rapphöna
Kropp: hares ear
Hackel: Rapphöna





Tydligen en väldigt underskattad fluga enligt läraren som höll denna på en topp fem lista

Royal coachman variant
Kropp: rött flossilke och påfågelherl
Stjärt: Rapphöna (hade inte guldfasan tippets)
Vinge: Anka
Hackel: Tupp




En helt egen nattsländepuppa
Kropp: flyrite brun och svart
Hackel: brun tupp
"Pupphud": en bit av en plastpåse






Svart dagslända
Blir en del improviserande när man inte har så mycket material. Här provade jag att använda lite vit anka som stjärt






E-12

Kanske den mest klassiska av alla flugor. Europeae 12, också känd som Europa 12 eller E-12.


En klassisk nattslände imitation.



Råstoflugan
En av Gunnar Westrins favoriter. Vet inte riktigt vad den ska imitera, kanske nån typ av gammarus eller liknande. Skall också fungera väldigt bra som upphängarfluga vid vinterfiske

Kropp: Påfågelherl och rött flosssilke
Vinge: Påfågelherl

March Brown Silver våtfluga



Återigen en favorit hos flubindningsläraren.
Samma som march brown men istället silver tinsel och silver ribbing som kropp.






Bradshaws fancy variant
En riktig klassiker på framför allt harr.

Sven-Erik Loodh lade helt enkelt till en extra tuss rött uppe vid kroköglan. Vet inte vad den ska imitera men är tydligen extremt bra.
Kallas också "Fegisen" Sven-Erik Loodh kläckte en gång ett klassiskt uttryck "ge mig ett kilo kaffe och några fegisar överlever jag en månad till fjälls"

tisdag 2 december 2008

Det var nog sista svängen för i år...kanske..

Kunde inte hålla mig..
Satt igår framför datorn och var in och kollade på fångstrapporterna från ljungan, och det hade faktiskt kommit upp ett par fiskar över helgen.
Så jag lade upp en plan. OM jag känner mig pigg i morgon och OM det inte är för kallt och OM jag är på humör och OM jag hinner med jobb, sjukgymnast och diverse telefonsamtal....så ska jag prova att fara och fiska...

Så i morse klev man upp och kände sig hyfsat pigg, men tyvärr så visade temometern på -6 grader.
Det är för kallt för spinnfiske. Ringarna fryser ihop på studs och det är inte så skojigt för händerna.
Så jag tänkte att jag istället far in och försöker att jobba. Jag har nämligen inte kunnat jobba från morgonen hittills så skallen har behövt till ca 11 snåret för att stabilisera sig.
Men imorse tänkte jag att vafan, jag provaratt jobba. (Och det gick faktisk rätt bra.)
Men under tiden på jobbet hann fiskesuget tära för mycket på mig (Speciellt när 70 % av tiden gick mina arbetskamrater och snackade fiske oavbrutet)
Så jag sket i sjukgymnastik och allt annat och for hem och packade ryggsäcken och letade fram spöet.

Såhär i efterhand kan jag nu konstatera att fisket är nog slut för ett par månader framöver. När jag äntligen hade kommit ner på plats så blev det först snöstorm, rullen frös ihop till en snögubbe och älven var lika snäll och fylld med huggvillig fisk som Nässjön på dragrodden... Ni som varit med på den tävlingen förstår vad jag pratar om.

Men det vore inte första gången som jag ställer in en hel säsong bara för att vara på plats igen ett par dar senare...

måndag 1 december 2008

Ett nytt lågvattenmärke..

Som nog de flesta nog vet är jag lätt avogt inställd till den gode William Moberg-Faulds som är programledare för fiskedelen i programmet Jakt & Fiske som går på TV4+.
I det sista programmet så fick jag då veta att man istället skulle bjuda in två gäster som man skulle få följa med på laxfiske i Lagan. Då tänkte man att det kanske skulle vara nån i stil med Mikael Frödin, Pelle Klippinge (två välkända fiskeprofiler) eller liknande.
Men icke! Vilka hade William istället tagit in....
Jo, Johannes Brost och Kjell Bergkvist! Två avdankade skådisar som lullar runt halvpackade i en halvtimma. Kjell Bergkvist fick frågan om han fiskat lax tidigare "Nä, men öring för ca 30 år sedan..."
Johannes "Joker" Brost kläcker sedan ur sig "Jag brukar fiska varje år...men från båt...och inte med spö..." Dvs trål eller nät..

Dom fick sen instruktioner av en lokal guide på tvåhands flugfiske. Det är ju inte helt lätt som helt färsk rookie och det vara inte heller så länge innan det istället dricks lite pilsner...
Sedan så får Bergkvist prova ett haspelspö i stället. Hans första kast innebär en liten, men ganska elementär liten del.. Nämligen att släppa linan!!
Hans andra kast blir lite bättre, han kommer säkert ut 15 meter från land.. och vad händer..
DET HUGGER EN LAX!!! Karln vet inte vad som händer. Ett mothugg är inget han vet vad det är. Rullen bara tickar ut lina och han bara vevar in lite i maklig takt...
På nåt jävla magiskt vis så lyckas han också få fisken att sitta kvar, samtidigt som Brost står bredvid och kommer med sin hurtiga tillrop av typen "å vilken jävla FIR-RE!"
Hur det nu går till, så lyckas dom (med hjälp ska tilläggas) att få en blanklax på land på drygt 7kg.
På sitt första kast med ett haspelspö på 30 år... Man tror inte det är sant..
Seriösa fiskare får jobba veckor, månader ja rent av år för att få en lax. De här två halvpackade tomtarna bara klampar ner och kastar ut första bästa bete och drar en 7 kg:s blanklax.
Nä, världen är inte speciellt rättvis. Men det var väl tur att de här tomtarna var med och lyckades få en fisk.
Annars hade man fått se William stå och nöta tomt i 30 minuter samtidigt som HAN kläckt ur sig tomma floskler i stil med "Det sista som överger oss fiskare, det är hoppet. hö hö.."

söndag 30 november 2008

Jag får porta mig...

Eftersom jag nu har börjat med att försöka binda lite flugor så kände jag häromdagen lite begränsad på bindningsfronten då mitt flugnindningsset egentligen bara innehöll materiel för att binda typ 6 olika flugor. Dessa har jag lessnat på, även om jag har försökt att variera mig lite i färger och storlekar.

Så jag tänkte att jag gör mig en liten sväng ut till Alnö sportfiske som har ett stort utbud av flugbindningsprylar. Tänkte att jag kanske kan köpa lite nya färger på dubbing. Ett paket dubbing kostar ca 27 kr.

Väl inne i affären tänkte jag att det kanske är lite mer som kan vara bra att ha. Började därefter att plocka på mig lite extra dubbing mm.
Ni vet hur det är när ni står och kikar på nåt skoj, tiden och fokus försvinner.
Helt plötsligt kommer jag tillbaka till verkligheten när jag inser att jag står och håller i ett nytt flugspö för 3500 samtidigt som jag hör mig själv säga "mmm det här är ett bra spö och jag är riktigt sugen..."
IDIOT! Jag har bara sjukpenning, skall lägga ut 4000 på en jävla bettskena till veckan, har inte köpt en enda julklapp ännu. Ändå står jag här och funderar på ett nytt spö! Dumhuvve!!
Så jag avbröt mig i spököpet och gick till kassan för att betala min dubbing.
"- Det blir 470 kr tack"
VA!!! 470 kr! Du måste ha räknat fel, sa jag.
"hmm ja det stämmer sade han, jag glömde att dra bort din rabatt. Det blir 410 kr"

Eftersom min huvudräkning numer är sämre än vanligt (och tydligen förståndet också) hade jag ändå lyckats plocka på mig en hönsnacke, en tuppnacke, krok i olika storlekar, dubbing i alla regnbågens färger,flossilke och bindtråd och you name it.
Det var bara att se glad ut, betala och inse att jag får styra om kosten till nudlar den kommande veckan (Igen!!)

Jag måste börja med att skicka ut bilder på mig själv till alla fiske affärer och texten "FISKEMISSBRUKARE! FÅR MAX HANDLA FÖR 200 KR PER MÅNAD"

tisdag 18 november 2008

Det verkar finnas kvar än..

Glatt uppiggad efter gårdagens framsteg och lycka över att få varit ute så bestämde jag mig i morse att prova igen.
Även denna gång så lyckades det. Jag tog mig ner till krokforsen.
Även om det inte blir så mycket fiskande utan mer sittande, tittande och kaffedrickande så är det som balsam för själen.

Idag var det snöblandat regn som kom slaskande ner. Gjorde mig inte så mycket, utan var hellre bättre för skallen då det inte var så ljust ute.
Efter lite vila och en kaffekopp vid vindskyddet efter att jag kom ner, så följde jag mina vanliga ritualer. Det vill säga jag satte på den osvikliga blå-orange-svarta 40 grams vicke wobblern... Denna wobbler är kung i ljungan. Skulle gissa på att jag tar 90% av mina fångster på den. (Kan ha att göra med att jag fiskar med den 90% av tiden...)

Gjorde några kast i övre delen av krokforsen som brukar vara en säker plats när det är ofiskat (ingen annan på plats före)
Den här gången verkade det dock vara tomt. Jag funderade på om det kunde ha att göra med att EON hade börjat släppa mer vatten, vilket brukar kunna vara mindre lyckat. I alla fall för större fisk.
Fiskade mig i alla fall sakta neråt älven enligt min "tre-kast teknik"
Tre-kast tekniken bygger på att jag kastar ett kast snett nerströms, ett kast rakt över och ett kast snett uppströms och sedan förflyttar mig någon/några meter. På det sättet fiskar jag av alla djup samtidigt som jag med nerströms kastet fiskar av området dit jag är på väg.

Mitt utanför vindskyddet så står jag och tänker på att jag verkligen måste fiska "ut" kastet. Dvs verkligen låta betet tas av strömmen hela vägen in mot den strandbank man står vid. Ofta gör man misstaget att när betet kommer in mot land så tänker man att kastet är "över" och man vevar in betet snabbt för ett nytt kast. Här gör man alltså alltför ofta fel. Öringen står gärna nära land, speciellt när vattenflödet är ökande.
Precis när jag står och funderar på detta så smäller det till! Bara någon meter från strandkanten just precis när jag ska börja veva in betet ..
Det var väl ingen gigantisk firre, men ca 1 kg skulle jag gissa. Hade ingen våg med mig (undrar var jag lagt den? Nåja, ett bra skäl för att kika in på PO:s.... )
Det visade sig vara en hyfsat tjock och fin gall-öring och trots att den är är på gränsen så behöll jag den.

Vi får besök i helgen och det här är en lämplig öring för Gunnar och Eva (svärföräldrarna som kommer på besök) att käka till middag.

Efter denna fångst var jag rätt nöjd med dagen och återgick till tittande, sittande och kaffedrickande.
Provade några kast till sen jag vilat en stund men utan att vara alltför hoppfull.

Älven verkar inte direkt vara full med fisk även om det under premiärdagen bla. togs en fin på 5,7 kg.

I morgon blir det dock inget fiske då jag kommer att vara hela dagen på sjukhuset där ett gäng läkare ska peta, sticka och fråga en massa.

På torsdag däremot så är nog tanken att försöka ta mig ut en stund igen. Fan vad jag är glad att det känns lite bättre! Det är bara synd att man har ork som en lungsjuk näbbmus och koncentarationsförmåga som en kolibri på crack

måndag 17 november 2008

YESSSSS!

Tjoho!
Det gick! Jag fixade det!
Efter att ha varit nedstämd över att ha bommat premiären i ljungan i går så gav jag mig fan på ett nytt försök idag.
Så i morse puttrade jag iväg (kör ännu lugnare nuförtiden med skalletrassel. Gamla gubbar gnäller nu på mig för att jag kör för sakta...)
Kom fram till krokforsen (som är favvo stället) Bara en bil stod det där så jag tänkte att, "ja men då provar jag att gå ner".
Klev ur bilen och tog på mig skoteroverall och stövlar. Efter att jag gjort det så kände jag skallen börja pulsera igen och vinglet komma som ett brev på posten.
"Fan också! Det är bara att packa ihop och fara hem igen :-( "
Så jag satte mig in i bilen igen och for iväg några hundra meter då jag tänkte "Det var då fan heller! Har jag nu tagit mig hit och fått på mig kläderna så ska jag fanimig fiska också!"
Så jag vände bilen, parkerade på nytt och tog sats.
Nu är det så att det är inga enorma sträckor som vi pratar om. Från parkeringen till krokforsen är det ca 400 m... För mig känns det som ca 4 mil... Varje steg man tar exploderar skallen i tusen bitar. Det är inget att rekommendera.
Men jag knatade på och tog mig ner till vattnet! Och snacka om belöning! Solen sken och det låg någon centimeter snö efter stränderna. Så snyggt!




















Sedan så upptcker jag till min glädje att det är Lennart Selander, min gamla fiskekamrat, som är personen som hade bilen på parkeringen. Och det var ett skoj återseende. Har inte pratat med honom på hela hösten.

Sedan kommer vi till fisket. Ni har all hört det gamla uttrycket "Vi fick inget i dag men det är bara skönt att ha varit ute" Bullshit! säger jag! Fiske och jakt är nog så trevligt i sig, men det är lik förbannat som ett avbrutet samlag om man inte får en fisk eller skjuta sitt vilt.
-Trevligt, men ack så frustrerande!
Så har jag alltid tyckt och tänkt, men den här gången var det annorlunda. När jag stod där vid kanten och hade gjort mitt första kast så tänkte jag "Nu är jag nöjd, det behövs inte mer!"

Nu kände jag ändå att jag hade några fler kast "i kroppen" så jag fortsatte en stund.

Krokforsen känner jag också till ganska bra efter några års fiske där så jag provade i en av groparna som jag vet att man måste fiska lite okonventionellt för att nå ner till. Man får lägga kastet rakt uppströms och vänta till det glider nerför älven en bit och över en grundkant. Gör man det på rätt sätt så lurar man ner draget på rätt djup. Lyckades även denna gång. Tyvärr var det bara en liten öring på 7-8 hg som stod där denna gång, men lyckan när man kände detta klassiska öringsprattel är svår att beskriva. Har aldrig blivit så glad över en smal, klen 8hg öring kan jag säga!




Den lille fick naturligtvis åka tillbaka i plurret.
Nu har man fått en nytändning. Blev nog ca en timma vid älven.Klarade jag av det i dag så tänker jag baske mig försöka igen i morgon!
Ha det!

söndag 16 november 2008

det bidde inget fiske..

Söndag den 16 Nov.

Klev upp vid halv sju snåret i morse. Hade några skumma drömmar i nån typ av halvdvala i natt. Samtliga drömmar var fiske relaterade...

Plågade i mig frukost och ett par ipren och tog mig faktiskt ut i bilen vid ca 09.00. Tanken var naturligtvis att försöka ge mig på ljungan.
Nu var det nayurligtvis redan en fruktansvärd massa folk nere vid älven och det är väl inget som jag direkt uppskattar. Jag trivs bäst när jag får vara själv eller omgiven av folk som jag själv väljer att fiska med.
Kände också i skallen att det skulle vara en dum idé att försöka knalla runt nere vid älven, då knoppen inte vaknat på sin bästa sida.

Jag for i alla fall runt på alla ställen där man kan se älven från bilen så jag fick "ögonfiska" lite.
Tror faktiskt att jag kan relatera nu till tjejer som fönstershoppa!
Allt såg perfekt ut. Bra vattenstånd, ingen blåst och bra vattentemp. Misstänker att det har varit ett riktigt bra fiske i dag för dom som tog sig ut.

Men skam den som ger sig. Jag har istället spenderat dagen med att knapra ipren som Ricky Bruch käkade anabola och samtidigt smidit planer för morgondagen.
Jepp, du gissade rätt. Jag ska pröva ljungan!
Om jag kör utnötningstaktiken så måste skallen förr eller senare bli less på att vakna och tänka "idag ska jag vara värdelös" och att den sen ger med sig! Och då! Japp, då står jag redan vid älven!

Nu ska jag istället gå och binda en fluga. Jag har komponerat en helt ny superpuppa som jag väljer att kalla "kolpuppa".
På grund av mitt ganska klena förråd av bindmaterial så har jag inte så mycket att laborera med..

kropp: svart fly-rite
hackel: svart tupp
Tanken är att den ska imitera en goth-nattsländepuppa som har varit instängd i en källare och livnärt sig på tjära och lakrits.
Kolpuppa

lördag 15 november 2008

Kvällen före Ljunganpremiär...

Idag är det lördag den 15 november.
Det kanske inte betyder så mycket för gemene man, men om man är förtjust i havsöringsfiske i ljungan har man just nu tankarna på hur man ska lägga upp morgondagen.

Den 16 November är det alltså dax för höstpremiär i ljungan efter en månads uppehåll för leken!
Just den här dagen brukar vara ett säkert kort. Älven har fått vila en månad och vattenståndet under hösten brukar vara säkerheten själv. Så det är den dag på året då man har allra störst chans att få tampas med lite havsöringsilver.

Fiskarna brukar vara i kanonkondition då dom har käkat upp sig hela sommaren. Det är alltså inte den fisk som gått upp i ån för att leka man är ute efter utan sk. "gallfisk" Storleken är väl inte gigantisk (snittt ca 1-2 kg) men själv har jag tagit "gall" fisk på närmare 4 kg under den här tiden.
Idag går jag mest och grämer mig. Skalletrasslet gör att jag är högst osäker på att alls kunna fara ut i morgon (även om jag nog fan ska prova) Jag har hittills varit iväg på 5 raka premiärer och alltid fått fisk. Som bäst fick jag 6 st ett år varav 4 återutsatta. Varje år har jag parkerat nere vid krokforsen vid 5 snåret på morgonen i kolmörker. Allt för att få vara först och fiska på ett helt jungfrueligt vatten. Tyvärr så är det andra som är galnare än mig och har varit på plats sedan 02.00. Ett år var det till och med folka som sovit över sedan kvällen före....i mitten på november..utomhus... där drar jag gränsen!

Oavsett, så kommer jag troligtvis inte ens ut i morgon och det kommer att gräma mig hårt. Skulle jag ändå lyckas komma ut ja då har folk fiskat av "min" sträcka en 20 tal ggr.
En så kallad "loose-loose situation"
Men ändå..tar jag mig på på nåt sätt ut så skulle jag vara totalt supernöjd!
Kastar med en bild från ett tidigare fiskarfänge på ett dödligt vapen i ljungans strömmar

Vicke wobbler

torsdag 6 november 2008

Har nu börjat på flugbindningskurs

Innan mitt skalletrassel startade så tänkte jag att
"det där med flugbindning är nog trevligt. Jag borde anmäla mig till en flugbindningskurs!"
Sagt och gjort så kollade jag upp medborgarskolan och anmälde mig till en kurs. När den skulle starta var dock osäkert då det berodde på hur mycket anmälningar som skulle komma in.

Härom veckan ringde en dam och sade att det skulle börja då onsdagen den 5 Nov.
Eftersom jag fortfarande är dum i huvvet pga. skalletrasslet, så tänkte jag att jag kan väl i alla fall gå dit och dricka en kopp kaffe då jag redan har betalat och allt.

Så i går var min första gång... Uj uj uj..
Till att börja med sänkte jag medelåldern på kursen så att den hamnade på ca 72 år...

Lärare var Sten Högberg (som är en flugfiske profil här i Sundsvall och äger Alnö sportfiske)
Han har dock så stora problem med ryggen att han bara kunde sitta stilla framme vid "katedern"
Kursen började genom att vi fick hämta ut verktyg. Städ, sax, bindtråd med hållare och sax samt fick en näve påfågelherl i handen.
Sedan så medan vi fixade till verktygen så band Sten en fyra fem flugor i rasande takt. Sedan fick vi helt enkelt försöka att binda dom själva....
Man kan lugnt säga att det var inte mycket till instruktioner eller lärarledd undervisning.
Som tur var hade jag då fått lite tips från dvd:n från mitt flugfiskeset som jag köpte...

Det måste jag förresten nämna, en av de första sakerna som lärar-Sten säger är
"- Vad än ni gör, köp inga flugbindningsset! Det är nästan bara skit grejor i dessa set och prylar ni inte behöver. Kom ut till mig på affären så plockar jag i hop allt ni behöver och då blir det kvalitetsprylar och allt till en billig penning!"
Jodå, Allan kan han...

Flugorna vi band var påfågelnymf, påfågelnymf med kraghackel, red tag, alnömyran, bradshaws fancy.
Alnömyran verkar vara en riktigt intressant fluga som jag tror kan vara riktigt giftig, i alla fall på harr.

Alnömyran










Bäst i går var dock den farbror som var lite äldre. Han hann väl inte riktigt med på vad som hände så han improviserade rätt hårt kan man säga...
Efter att vi suttit en stund hör jag Sten säga "Du ska binda en fluga, inte en fågel!" Så jag tittade upp och han hade bundit fast ett par tre fjädrar och några garntussar och sedan lindat fast alltihop!
En mycket intressant fluga som storleksmässigt påminde om en gråsparv!

Men jag tror att det tog sig för honom. Innan kvällen var slut hade han faktiskt knåpat ihop ett par flugor som såg riktigt skapliga ut.

Bara jag blir bättre i skallen kommer det här att gå som en dans. Det är så irriterande nu att prova binda en fluga där man måste göra en paus var trettionde sekunde för att skalle, öga och händer inte funkar.

Kursen kommer nog också att bli bättre framöver då man vågar fråga lite mer och vi kliver upp ett steg. Helt klart är dock att lärar-Sten besitter en rackarns massa kunskap och är en jävel på att binda flugor!

onsdag 29 oktober 2008

De första flugorna..

Var som sagt iväg i helgen och inhandlade ett flugbindningsset.
Här kommer då några av de flugor som hittills har blivit bundna.

Det här ska alltså påminna om en påfågelnymf
Själv skulle jag kunna tänka mig att i stället kalla den "krok med ludd"

Nästa alster som man kastade sig över var en nattsländepuppa.
Den är jag faktisk lite mer nöjd över. Kan faktiskt påminna om en "riktig" fluga om man tittar från lite håll...


Styv i korken då man var lite smånöjd med de två första flugorna tänkte man att det här kan väl inte vara nån konst. Man kanske ska gå direkt på de riktigt klassiska laxflugorna..
Men jag sansade mig lite och gick i stället på nästa kapitel i instruktionsdvd:n, E-12, den mest
klassiska av klassiker!


Europa 12:an är tänkt att den ska imitera en nattslända. Av någon märklig anledning så har jag i stället lyckats imitera en krumryggig grävling. Den här tyckte jag var bökig att binda. Framför att att få fast haröredubbingen på bindtråden. Tänk dig själv att försöka sätta fast fint hackat hår på en glansig silkestråd...



På måndag kom Roger och hälsade på och jag var inte sen att lura in honom på ett försök. Vi tänkte ge oss på att binda en klinkhammer.
Jag börjar med att visa upp Rogers först.

Skulle kunna tänka mig att resultatet påminner av hur det skulle se ut om en dammtuss försökt att tjyvpara sig med Roger Pontares frisyr...


Å andra sidan kanske inte man skall vara så kaxig då det senare visade sig att min variant inte var ett dugg bättre.

Men helt klart att det är rätt skojigt att sitt och mixtra. Förhoppningsvis får man tillbaka koncentration och fingerfärdighet framöver så att produktionstakten kan höjas till mer än en fluga per dag..

tisdag 28 oktober 2008

Måtte djävulen ta William Moberg Faulds

Har just "plågat" (tv funkar inte speciellt bra för skalletrasslet..) mig igenom ett avsnitt av Jakt & Fiske.
Återigen har William förstört ett avsnitt av vad som skulle kunna vara prima fiske tv. Jag vet inte om det är bara är jag som irriterar mig till döds på hans kommentarer, hans attityd, hans hurtfriska framtoning och framför allt att han verkar vara troligtvis världens sämsta fiskare.

Karlfan reser sverige och världen runt och besöker dom bästa fiskeplatserna som finns. Han har med sig guider till höger och vänster och samtliga förutom han själv fångar fisk. De enda gångerna man får se honom med ett böjt spö är de gånger man inte får se honom göra ett mothugg.... hmm

Ett normalt program så är han på någon riktig hotspot vid en perfekt tid. Sedan får man se honom rycka flugan ur vattnet ca 4-5 gånger första kvarten med ordföljden "neeej, å den var stoooor.." sedan blir det reklam och programmet börjar igen. Sedan får guiderna ett par tre fiskar och detta åtföljas av den klassiska kommentaren "snyggt jobbat Jean (eller annan guide)"
"Då leder du med 1-o då. Tänk att det alltid ska bli en tävling när man fiskar...he he he"
Vid det här laget är man så uppretad att man sitter och tuggar fradga! Och man tänker "Han lyckas förstöra även dagens program ¤%&$#"
Sedan som på något magiskt sätt står han där med en spöbåge (utan att vi fått se ett mothugg naturligtvis) och då kommer det en till av dessa förhatliga kommentarer.. "Jag tror den är fin...den är stoooor.."
Jag skulle verkligen vilja se vad som händer när kameran är avstängd. Misstänker att det är ett flertal ggr som Herr Faulds-Moberg drillar in guidefångad fisk...

För bara ett par veckor sedan var han tydligen i Ljungan som är mitt hemmavatten och fiskade efter havsöring. Slog upp söndagstidningen och där var han!!

Hade jag vetat det så hade jag offrat min tid på att fara dit och kasta sten på honom precis hela dagen!

Nä nu har jag retat upp mig tillräckligt. Vi hörs

måndag 27 oktober 2008

Fortfarande väck men nu finns hopp!

Det här med hjärnskakningsprylen är fan i mig det värsta jag varit med om.

Har haft en 7-8 återfall där jag blir riktigt jävla sänkt. inge skoj alls... och det värsta är de stunder då man känner sig halvpigg. Då stirrar man ut genom fönstret och ser att man bommar den bästa fiske och jakt hösten på mannaminne...

Nu verkar det i alla fall som att jag blir sakta bättre (tvi tvi, ta i trä och pissa på en katt eller vad man säger)

I helgen som gick så blev jag tokfrustrerad då jag inte kan titta på tv eller sitta framför datorn. Anna körde ner mig till PO:s då jag länge suktat efter flugbindningsgrejor. Tänkte att det kanske går att pyssla med under dagarna.

Alla jag pratat med som håller på med flugbindning samt mina undersökningar på diverse internetsajter och forum har varit eniga i saken "Köp inte ett flugbindningsset!"
- "seten innehåller skitverktyg!"
- "seten innehåller skitmaterial!"
- "seten innehåller bara material man aldrig använder!"

Så jag tänkte att jag skulle plocka i hop en bra utrustning med lösa kvalitetsdelar och med en bra grund av kvalitetsmaterial.

2 timmar senare var jag hemma med ett flugbindningsset....

Insåg att det skulle bli så förbaskat dyrt att det inte var hållbart att bara köpa lösa delar.
Sedan undrar man om det verkligen kan vara prisvärt att investera i en pytteliten sax för 400 spänn när en likadan sax (fast då heter det en nagelsax) kan köpas på Ica för 30 spänn..

Sedan har jag hållit på i tre dagar för tre flugor. Eftersom jag numer är rätt långsam i skallen och bara kan koncentrera mig ca 2 minuter åt gången tar det dock en rackarns tid...

Som exempel kan jag nämna att det tog mig ca 3 timmar att göra en påfågelnymf.
Dom är inte svåra... man fäster en påfågelfjäder på kroken och virar den runt kroken. Klar!!

Sen funkar inte finmotoriken eller synen så bra heller så man har i alla fall en bra ursäkt till varför flugorna ser ut som en dammtuss som parat sig med Roger Pontares frisyr..

Jag kommer att lägga ut dessa alster på bloggen så småningom så att man kan se tillbaka och skratta lite...

Nu orkar jag inte med någe mer knappande så vi hörs senare..

tisdag 30 september 2008

Fan vad jag blir less!!

Fan vad less jag är!
Hjärnskakningen tog om tillsammans med att jag tydligen även har "stukat huvvet" som min sjukgymnast uttryckte det. Har tydligen inflammation i nacken och i muskelfästena för nackmuskeln vilket i sin tur "fuckar upp" signalerna till förlängda märgen.

Det visar sig genom ordentlig huvudvärk, yrsel, domningar i händer och fötter, hjärtrusningar och panikångest.
Inge skoj alls...

Finns dock stor chans att jag ska bli helt frisk enligt sjukgymnast, men det tar ju sån tid...
Speciellt när man inte kan titta på tv, läsa, lyssna på musik eller sita framför datorn. Det här inlägget är de första tio minuterna på tre veckor som jag orkar med...

Det som grämer mig mest är att jag bommar en hel höst av fiske och jakt. Blir nog inget för mig förrän november skulle jag gissa.

Faaan!

lördag 13 september 2008

Hjärnskakning

Fan vad sur jag är!

Hade svensexa för Per i torsdags och då spelade vi bla. laserkrig.
Det resulterade i att jag sprang rakt in i en vägg med huvudet före...
Tänkte inte så mycket på det just då förutom att det var en kraftig smäll, men senare under kvällen kom en kraftig huvudvärk som gjorde att jag fick fara hem från svensexan.
Klev sen upp på fredag och for in på jobbet men kunde vara kvar bara någon timma innan huvudvärken blev för mycket.
Nu är det lördag och huvudvärken är mindre men då känns huvudet som om det vore inlindat i bomull och jag har blivit ganska yr i stället.
Blev nästan rädd i går då halva huvudet började domna bort så jag ringde sjukvårdsupplysningen, men enligt dom borde det inte vara någon större fara om det inte tillkommer fler symptom. Så jag får hålla mig i stillhet och bara vila....

Högst irriterande då det var ett suveränt fiskeväder denna dag och även ett likadant jaktväder..
Fy fan vad less man kan bli...

Söndag 7 September

Söndagen blev det bara ett halvt ryck då alla skulle hem och förberereda sig inför en vanlig jobb måndag.
Det är ite heller så mycket att förtälja. Hundarna lyfte två djur som sprang spikrakt in på Jämtland

Lördag 7 september

Vi jagade "orrflon" vilket gick riktigt bra.
Eftersom vi hade skjutit så många vuxna redan så bestämde vi att vi skulle skjuta kalv (med alla de vanliga undantagen som att hunden skäller, det är en storoxe osv)

Lill Roger fick skjuta en kalv uppe på orrflon som Dannes unghund fick bjäbba fram. Lill Roger släppte i och för sig 5 skott på kalven vilket kanske är väl mycket för en unghund men den verkade klara upp det på ett bra sätt och såg inte det minsta skrämd ut.

Danne påpekade att i såten efter det så hade hunden helt plötsligt gått från 30 sekunders sök till 10 minuter!! Där ser man vilken skillnad det kan bli när man får skjuta för dom.

Sen kan jag tillägga att det satt ett skott i låret igen för lill roger... det kommer han nog att få höra... ;-)

Under eftermiddagen så hade sen Micke upp en björn. Den sprang förbi staffan på ca 15 meter men det enda han såg var ryggen på den när den spran inne i riset. Tyvärr stannade den inte till inne på vårt område utan fortsatte en bra bit till. Mickes hund växlade sedan till en kviga som korsade deras spår och sen blev det bara att leta hund.

Mattias den stackarn hade inte sett ett hår på hela veckan fick en fin oxe på 10+ taggar som klev ut med bredsidan på 60 meter men han höll sig ändå från att skjuta då vi tidigare hade sagt att vi inte skulle skjuta om inte det var en hund med. Hedere åt honom. Själv hade jag inte klarat av att hålla mig...

Fredag 5 September

Fredagen är det inte så mycket att orda om. Det blev styckdag då det dagen innan hade förutspåtts att bli regn hela dagen. Nu blev det inte regn, men det var lika bra att vi vikte hela dagen åt att stycka då det som vanligt tog längre tid än beräknat.

Tror vi inte var klara förrän vid 6 tiden på kvällen. Så jag körde hem både min del och även Görans.
Som tur var så hade brorsan och farsan kommit på besök till morsan och Roger så vi hjälptes åt lite snabbt med köttet.

Mycket kan sägas om älgjakten, men att stycka och ta tillvara köttet är ungefär lika skoj som att kamma sig med en osthyvel..

onsdag 10 september 2008

Torsdag 4 September

Torsdag
Nu var det lite bättre väder igen denna dag.
Återigen knatade vi in i Gråknösen/Gråberget. Det tog inte lång stund förrän Mickes hund lyfte oxe och ko och det gick ner och ställde sig i sjön. Igen!

Den här gången fick jag order om att fara upp till Fjärdingen och låna Max:s båt och köra över och försöka att stöta in ståndet till ett bättre ställe (platsen där älgen stog var på en knutpunkt för tre jaktlag)
Sagt och gjort, upp till fjärdingen och fråga om båtlov. Sedan ner till båten och började ösa en båt som var helt översvämmad. När jag öst en kvart och det inte tycktes försvinna något mer så inser jag att bottenpluggen är urskruvad!!!
Vid det laget hör jag samtidigt att ståndet har gått löst så jag får sätta mig i bilen och fara runt hela området, bara för att genast få höra att det ännu en gång har vänt och jag får fara tillbaka.
När jag kommer fram och tagit nytt pass så hör jag att det smäller.
Samtidigt som hunden fortsätter skälla.

Får order av jaktledaren att fara in efter Ratåvägen.
Där ser jag Danne stå glad i hågen med en tiotaggare liggande bredvid sig. Hinner bara stanna och få reda på att han skjutit den på ca 1 meters håll, snett underifrån!! Sen ropar Micke och säger att jag ska hämta upp honom.
Jag fortsätter vägen framåt och får reda på att hunden skäller på kon och att vi ska fara runt och jag ska springa upp på ett hygge för att försöka genskjuta gångståndet.
Just precis när vi kommer fram till hyggeskanten där jag ska springa upp hoppar det ut en fin tjur på ca 8 taggar ut på vägen, precis bakom den kommer det en annan oxe på ca 10 taggar, och sen hoppar det tamigfan ut en tredje oxe på ca 16 taggar!
Ut med bössan! Ut på hygget! De springer dock ifrån oss med taskig vinkel och helt plötsligt vaknar man också till och tänker "hmmm, att skjuta nu vore nog inte helt lagligt..."
Så vi stoppar in bössorna igen och är glada för att vi var förståndiga.

Dannes oxe visade sig sedan att det låg en skojig historia bakom.
Han och Fredrik hade hört gångståndet komma ner mot sig. De hade därför valt att ställa sig ett tjugotal meter i från varandra för att kunna skjuta åt varsitt håll.Att stå så tätt i hop skulle då vara riskfritt för älgen kommer ju inte rakt på dom..Vad händer? Jomen visst kommer älgen ut mellan dom. Fredrik hade utfört någon skum krigsdans innan han kastade sig i skydd.
Danne kunde inte skjuta genom att Fredrik var i en farlig riktning, så Danne fick vackert vänta tills dess att älgen bestämt sig för att välja en rikting.
Problemet var att älgen valde ingen riktning, utan fortsatte att springa rakt på Danne.
På bara nån meters håll hade älgen kastat och Danne kunde skjuta ett skott snett underifrån.
Som Danne sa "- Det var så nära att jag hade kunnat ryckt honom i skägget"


Birgersson hade samtidigt skjutit en kviga inne på gråknösflon som vi drog fram med fyrhjuling. Bägge dessa kunde vi senare plocka in genom att använda Dannes lastbil med kran.
Lite bättre sätt än att handslita får man säga...

tisdag 9 september 2008

Onsdag 3 sptember

Tredje dagen på jakten inleddes som den föregående avslutades, nämligen med hällande ösregn, nu med en extra bonus bestående av kraftig dimma.

Såten vi jagade var från linan mot Runeåberg och in mot dungen.
Jag drog passet "tornet orrflovägen" som av erfarenhet jag vet är ett ganska bra pass.
SCA hade huggit upp en liten väglinje just hitanför tornet som gjorde att jag i stället satte mig där så jag kunde se "in" i såten. Ner efter den här väglinjen kunde jag se ca 180 meter.
Hundförare var Pelle med Kalinka och Danne med sin unghund.

På radion hör jag efter ett tag att Dannes hund verkar ha fått något i näsan då den hade pyst i väg.
Tänker inte mer på det utan börjar i stället fippla med kaffetermosen. När jag tittar upp ser jag en ko komma joggande i bra fart över väglinjen längst ner.
Upp på fötter, av med handskar och upp med bössan så ser jag att det kommer en kalv studsnde bakom.
Tanken som kommer är "- Det är för unghunden åt Danne, jag provar.."
Samtidigt som skottet går inser jag att det är en slätbom. Jag håller för högt samtidigt som kalven sjunker ner i en grop, så jag skulle gissa på att jag sköt en halvmeter för högt, så det är bara att ropa på radion och säga att jag bomskjutit.
Eftersöket visade också samma resultat, en bom!

Det är konstigt vad fort självförtroendet kan dala. Två dar innan var det på topp efter att ha skjutit en kviga och nu var man helt plötsligt sämst i världen på att skjuta.
Jakten avbröts och de sedvanliga bomskjutar gliringarna kom vid fikat.

Eftermiddagssåten blev "nea byn" och jag tog mitt pass ute på storhygget som jag röjt upp.
Väl på plats ute på passet som ligger uppe på en kulle där det är några riktigt gamla och grova frötallar satte jag mig.
Micke som gick med hunden hade släppt på ett ko och kalv spår som hade riktning in i såten. Efter bara några minuter fick hunden upp älg som snurrade runt runt inne i området.
Micke varnade först att det var på gång ner mot mig och man spratt upp från stolen på helspänn. Sedan meddelar han att det var på väg upp därifrån. Så jag sjönk ner på stolen igen och försökte att kura ihop mig som skydd för vinden och regnet som öste ner.

Mitt fram i blickfånget in mot skogkanten så har jag en av dessa stora frötallar. Tycker mig höra att det lever om så extremt mycket i löven bakom tallen så jag reser mig från stolen för att se efter vad det är som låter.
Kikar runt tallen och då får jag se en liten pinntjur komma i fyrfota sken med riktning rakt mot mig och på ca 10 meters håll!
Panik! Av med handskar och upp med bössan. 7 ggr förstoring och en mindre sjö i kikaren! "Pekar" med bössan på älgen, ser grå färg i kikaren och trycker av.
Ser att skottet tar lite lågt i bogen och att vänster framben börjar hänga och farten på älgen saktar ner. Blir orolig för att älgen ska komma in i förbjuden skjutriktning mellan mig och en annan passare (Lill-Roger), så jag springer upp på en liten kulle och får en bättre vinkel där jag kan skjuta nästan rakt uppifrån. Nu är älgen redan inne i snåren och börjar försvinna men nu hinner jag med lite bättre och kan ge den en sista smäll varefter den knyter i hop sig snyggt och prydligt.
Revansch! Det är aldrig så skönt att få skjuta som direkt efter att man bommat på en annan.

måndag 8 september 2008

Tisdag 2 september

Om måndagsmorgonen har en charm och förtrollning som är svår att beskriva, så blir tisdagen lite enklare att ge en bild av...

Vädret ca +3 grader, stark nordlig vind och hällregn.... Fy f*n

Hur mycket man än försöker att skydda sig så kryper fukten in hela vgen upp förbi tolvfingertarmen...

Vi gav oss ändå ut en sväng. Planteringen och Båsberget stog på programmet. Efter att vi satt ut alla passare så fanns det inga pass kvar, så jag improviserade och tog en bakpost uppe på storflon.

Micke fick tag på en älg som det blev stopp på uppe i båsberget. Där kunde han smyga in och panga ner en liten pinntjur. Det som var lite skojigt var att han köpt en halvautomat. Efter att han skjutit första skottet så tar han ändå ner bössan och ltar efter slutstycket för att göra mantelrörelsen... Kommer sen på att "fan.. jag har ju en ny bössa" Upp till axeln igen och då blir det ett "dubbelskott" och älgen går i backen.

Älgen ligger nu på toppen på båsberget och den kortaste vägen ut till bilväg är rakt ut genom berget som är riktigt brant.
Eftersom det är för brant för älgdragaren så bestämmer vi oss för att "hand dra"
Plupp och Danne längs fram och jag och Mattias efter dom.

När Plupp börjar stoppa pipan innan vi sätter av nerför börjar jag ana oråd. Det är då Danne säger "Du kommer att se ut som ett lokomotiv nerför berget" Och mycket riktigt... Danne och Plupp sätter av och tokspringer nerför berget, Plupp tokbolmar på pipan så jag och mattias inte ser någonting.
De har sån fart att det enda jag gör är att hålla i repet så jag inte ramlar. Ramlar man då blir man snabbt överkörd av en skenande älg på ca 180 kg..
Bakom oss hör jag Micke stå och tokskratta så han står dubbelvikt när han ser loket Plupp/Danne dra en älg, en stockholmare och en datatekniker i ca 20 knyck nerför en bergssida.

Resten av dagen präglades av regn, regn, regn och hundar som jagade älg inne på jämland.

Måndag 1 september


Måndagen första älgjaktsveckan....

För alla som jagar älg så vet ni vad jag talar om. Den här morgonen finns det någon speciell sorts energi som inte går att ta på. Ett helt års uppdämda förväntningar och drömmar som under några korta morgontimmar kan besannas, krossas eller bara fortsätta att vara drömmar...

Utan att bli alltför långrandig så kastar jag mig i stället in i en kort beskrivning över hur dagen såg ut.
Vädret var klart till halvklart med en lätt sydvästlig vind (eller "västaväre" som man sa gammalt tillbaka.. Då spelade inte den egentliga vindriktningen någon roll. Det blåste ändå "västaväre"..)

Vi öppnade jakten med en gammal klassiker. Området blev Gråknösen/Gråberget och vi gick ut med tre hundar. Danne tog Gråberget, Pelle tog Gråknösen och Plupp gick nersidan vid bäcken.

Själv drog jag lotten för passet "Tornet ute på storhygget". Det som är lite intressant är att i stort sett all vår jaktmark numera är ett "storhygge" och vi har torn på nästan alla så kan den här namngivningen i längden bli förvirrande.




Dannes hund fick snabbt upp ko med dubbelkalv som gick upp och ställde sig 20 meter utanför jämtgränsen. Sen var det stånd och gångstånd längs efter linan i ca en timma innan älgarna bestämde sig för att gå ner till sjön och ställa sig där. Plupps hund (Bosse, älskar det namnet)däremot gnaxade till på några älgar som i maklig takt promenerade upp på graninge rakan där Monica (En av två kvinnor i jaktlaget) blev premiärskytt.



Efter sedvanligt gratulerande och flåning så blev det dags för eftermiddagssåten. Området blev storflon/lillflon med Mick och Birgersson som hundförare. Själv hamnade jag på "Tornet Alaskavägen" som är ett lite halvrisigt torn på en vägkant där man har två små skjutgator in i såten och sen själva vägen.
Väl på plats i tornet värmde solen så pass mycke att jag fick börja skala av mig kläder samt svalka min strupe med en iskall pilsner.


Såten var nästan färdig och hundförarna nästan igenom, när en av hundförarna säger att hans hund ser ut att ha stannat till på pejlen. Detta brukar kunna vara ett tecken på att den har älg på g. Så jag skärper till mig i solgasset där jag sitter och halvdåsar. Ett tu tre får jag mycket riktigt se att det kommer en kviga snabbt springande i en av de skjutgator som är riktade inåt såten. Jag hinner inte riktigt med att ta ett skott så jag vänder mig om mot vägen till höger och osäkrar. Jag hör hela tiden älgen inne i skogen och inser utfrån riktningen att det kommer att bli tight om den inte skall gå ut i kurvan ovanför mig. På grund av vinkeln ser jag sedan kvigan först när hon är nere i diket på andra sidan och på väg upp i skogen och jag släpper då i väg skottet. Kvigan faller i skottet med ett högt skott som stryker undersidan av ryggraden vilket ger knall och fallverkan. Birgerssons hund kommer bara några sekunder senare och ger några skall.

Det är skönt när årets första älg är i backen. Trots att man skjutit över 40 älgar så får jag fortfarande samma adrenalinpåslag varje gång. Den enda skillnaden är att det klingar av fortare nuförtiden.
Så efter att ha tagit ur kvigan och hon är flådd och inhängd i slakteriet så avbryter vi en lyckad jaktdag. Frågan är om vi någonsin under min tid har skjutit två stycken första dagen.

Jaha, då var första älgjaktsveckan över..

Då har man varit ute i skogen och jagat älg igen! Det går inte komma ifrån att det även är skojigt med älgjakt. Man svär över väder, vind och tidiga morgnar, och är i bland så less att man bara vill kräkas, men samtidigt finns det inte mycket som går upp mot den där första måndags morgonen när frosten ligger över en myr där solen sakta stiger upp. Frosten börjar sakta stiga upp som rök när myren värms upp. Det sitter några orrar längre bort på myren som sakta "kookre". Helt plötsligt hör man det dova tunga ljudet av en jämthund som börjar ge skall. Helt plötsligt ser man hur en guldgul krona vajar genom björkarna på andra sidan och en tung majestätisk kropp kommer sakta vaggande.

Just det ögonblicket när man är helt själv med en enda uppgift och fokus blir total. Det är närvaro i livet!
Det är konstigt ändå att man känner sig aldrig så levande som när man får släcka ett annat djurs liv? Det går inte att förklara för någon som inte jagar. Helt plötsligt vaknar urmannen i dig och det enda som gäller är att komma till skott.


Seda kan man alltid säga att man jagar för att komma ut i naturen, friheten, kamratskapen, motionen och alla andra tusentals "ursäkter" som jag hört. Jag är ärlig och säger att allt det där är nog trevligt, men det är jakten och dödandet av djuret som är höjdpunkten!

Natur kan jag uppleva året runt, motion får jag på gymmet, frihet? Är det frihet att vid en bestämd tidpunkt varje dag bli anvisad till en specifik plats och där skall man sitta tills man fär tillstånd av en myndighetsperson att flytta på sig? Kamratskapen? Hmm om man frågar runt bland alla sveriges jägare så kan jag garanterara att det överlägset största skälet till ovänskap, intriger och osämja i norrland är älgjakten.

Nä, det vore hyckleri att säga något annat än att det är jakten och dödandet som lockar (naturligtvis med allt det övriga som bonus)


Nåja, skojigt är det oavsett vilket skäl man än har.

Jag tänkte att jag ska skriva några rader kring varje dag den första veckan och de kommer snart att dyka upp här i bloggen.

Tyvärr kommer de att hamna i felaktig kronologisk ordning, men jag är glad ändå :-)

tisdag 26 augusti 2008

Måste prova igen

Sitter på jobbet och har kommit till insikt om att jag måste nog fara ut i kväll.
Blir nog en sväng till ljungan.
Läste tidigare att man sett grils (smålax) och även havsöring som gått upp i älven. Det man får hoppas på är att de inte gått in i nät och not..
går ca 83 kbm så det borde funka med att pysa ner till "kroken" en sväng.

Egentligen borde man har varit ut och köpt lite patroner till den stundande inskutningen av nya pangen. (köpta Morbrors Husqvarna 1900 lyx förra veckan)

Kikarn på den sitter lite "vriden" då han är vänsterskytt och jag är högerskytt. Men jag tror jag skjuter på det (grym ordvits va ;-( ) Glömde också licensen hemma i morse så jag får ta det i morgon i stället..

Fiska!! (konstigt vad fort man glömmer...)

lördag 23 augusti 2008

Först gången i Åtjärn

Staffan och jag hade kommit överens om att förska ta oss ut en sväng så torsdag 21/8 så for vi iväg upp till en tjärn som heter Åtjärn och ligger bara några kilometer hemifrån.
Tyvärr hällregnade det även nu hela dagen och började att blåsa en nordlig vind på ca 5 m/s.
Vi hade ändå bestämt oss att vi skulle iväg så vi knatade iväg upp till tjärnen trots att vi kanske inte räknade med någon större fångst..

Väl upp vid tjärnen (nån kilometer uppför ett berg) så ser vi inte ett endaste vak. Tjärnen verkar dock vara väl frekventerad av andra fiskare då det fanns två fina vindskydd och en väl upptrampad stig runt hela sjön.
På vattnet så såg det ut som att något kläckte rätt ihärdigt så hoppet om att det kanske kunde bli rätt intressan framöver kvällen började spira...
Ganska snabbt ser jag att det inte är någon riktig kläckning som pågår utan hela tjärnen är full med skräddare (Gerris lacustris).

Skräddarna får dock vara helt i fred. Inte ett vak på hela tjärnen. Jag undrar varför det är så? Har flera gånger tidigare observerat att skräddare får vara i fred för fisken. Smakar dom illa? Eller är det för att dom rör sig så mycket att det "kostar" för mycket för fisken att ta dom?

Istället fiskar vi nymf. Staffan provar lite streamer men inte det heller ger något resultat. Enligt vad som står vid ett av vindskydden så har man mellan -96 gram till 2006 satt ut öring eller hornavanröding varje år mellan 300 och 1000 stycken, så någon rackare borde det kunna finnas.

När vi sitter och funderar över varför det är totalt dött på vattnet så ser jag först tre vak nästan mitt på tjärnen och sedan kommer överraskningen:
Helt plötsligt koppar det en fisk mitt på tjärnen som alla gånger väger 2kg+! Sedan blir det stendött igen.

Vi har fiskat oss runt precis hela tjärnen och provat diverse flugor men helt utan något resultat.
Så vi packar ihop och beger oss hem i stället då det börjar skymma och vi inser att det blir inget i kväll.

Så det var tredje svängen på en vecka utan att känna det minsta sprattel. I längden kan det vara rätt frustrerande..
Ähh, det kommer snart lite havsöring i Ljungan och då är man där (om inte älgjakten kommer alltför mycket i vägen)

Nytt försök..

Efter någon dags vila och uppladdning med att kolla på nån lax film så kom inspirationen tillbaka
"-Hmm, man kanske är för snabb att döma ut spinnfluga..."

Så i väg igen. Även denna gång så togs de lätta fluggrejorna med (den här gången även rullen..)
Skillanden denna gång var att det hällregnat i två dagar och älven var stigande. Gick ca 70 kbm.

Alla platser som jag ville fiska var återigen upptagna så ännu en gång hamnade jag nere vid Allsta campingen. Nötte på i nån timma med spinnflugan utan den minsta känning. Bytte sedan till fluga, men det kom lite regn då och då så det var totalt stendött på vakfronten.
Så det blev till att prova lite nymffiske, men det är bara att konstatera att det är inte riktigt min grej även om jag försöker att lära mig. Det känns fortfarande som något konstigt sätt att meta. Flugfiske skall vara med torrfluga!

Återigen så gick man helt tomt. Bytte efter någon timma tillbaka till spinnfluga då himlen hade bestämt sig för att helt öppna sig. Gav nu upp då det började bli ganska mörkt redan vid 20 snåret och det är inte så fruktansvärt skoj att stå och nöta i halvmörker och hällregn.

onsdag 20 augusti 2008

Sensommar premiär i ljungan

Hej bloggen!

Då var det dags att skriva mitt första fiskeinlägg.

Semestern är slut och det är dags att återgå till den grå vardagen. Tyvärr han jag inte med allt fiske som jag hade tänkt mig under semestern men å andra sidan, om jag skulle ha hunnit med allt så hade jag behövt ha semester till hösten 2067..

Nåväl, begav mig glad i hågen till Ljungan som är mitt hemmavatten. Trots alla rapporter om dålig laxtillgång på grund av nätfiske, notfiske, sälar, taskigt vattenflöde, temperatur, ozonskiktet och (på nåt konstigt sätt) Ernst Kirchsteiger
(det mesta som är snett här i världen är jag övertygad om är Ernsts fel..)

Som sagt, trots detta så tänkte jag prova på lite spinnfluga. För säkerhets tog jag naturligtvis även med enhands-fluggrejorna.
Väl framme så inser jag dock att alla "mina" hotspots är upptagna så jag får fara längre ner i älven till Allstaforsen.
Kliver ur bilen, packar prylarna och konkar i väg.
Min tanke är att ge spinnfluga en ärlig chans. Det skall var effektivt och rätt skoj säger många.
Cirka en kvart senare så har jag kommit till slutsatsen om att spinnfluga är djävulens påfund! Det är rent ut sagt skittråkigt!
Men kvällen är fin och jag har under den här kvarten sett att det börjar vaka riktigt fin harr en liten bit uppströms. Så jag tar snabbt av mig byxorna och kränger på mig vadarna, studerar flugasken ingående både länge och väl (ca 0,8 sekunder) innan jag letar fram en superpuppa. Sätter sen ihop spöet och börjar gräva i ryggsäcken, djupare och djupare....
Naturligtvis! Jag har glömt rullen hemma... :-(
Vid den här tidpunkten så har naturligtvis de fina vaken som jag såg tidigare utvecklats till en total vakfest...
Jag kan meddela att det är lite frustrerande att vara på rätt plats vid rätt tid och ha tagit med sig nästan allt...

Återgår istället till att köra spinnfluga innan jag sur och less packar ihop och far hem.
Sensommarfisket började inte direkt kanon. Men, va fan, hösten är lång!

torsdag 14 augusti 2008

Tjena bloggen!

Då har man halkat dit i bloggträsket...
I den här bloggen kommer jag att skriva ner lite saker kring fiske (och lite jakt).

Troligtvis kommer det mer att bli en ventil där man får pysa ut en massa frustration kring all fisk man inte fått och all älg man inte skjutit..

Hoppas dock att det i framtiden kan vara ett trevligt minne både för mig själv och andra.

//Allan