Årets resa gick även denna till övre ransarån i saxnäs.
Orsaken var dels att Peter inte kunde följa med ifjol pga nedkomst i familjen, men också pga av att jag och Jake kände att vi hade otur med vädret ifjol (solsteka och tokvarmt) och att ån hade mer att ge.
Så måndag morgon så åkte vi upp efter en natt med lite sömn där man mest låg och vände på sig i spänd förväntan.
Väl frame kunde vi konstatera att Jake hade fått punktering och han kastade snabbt på ett sånt här löjligt litet "nöd-reserv däck"
Det gjorde dock inte så mycket att vi åkt på en punktering då vi faktiskt var framme. Punkteringen kunde vi fixa när vi kom tillbaka. Nu var det fiske som gällde!
Vi åkte båt över ransaren och gick sen upp ca 5 km efter ån till en tältplats som vi hade rekat rätt på ifjol.
Vädret var lite småblåsigt från sydväst, med lite regntunga moln i luften och ca 15 grader varmt, vilket inte alls var så dumt ur fiskesynpunkt.
Efter att ha genomlidit helvetet med att gå upp med packningen (hade jag träffat på en fjällvandrare utan mål hade jag nog slagit han på käften) så kunde vi komma fram och slå upp tältet. Eftersom jag går lite långsammare än mina följeslagare så var det nog dom som slog upp tältet medan jag avnjöt en pilsner och slogs med myggen.
Frågan är om inte den stund som följer är den bästa på hela resan. Man slår upp tältet, riggar spön, linor och rullar
samtidigt som man dricker en whisky.
Man är överfylld av förväntningar på långa fighter med grov fisk och underbara naturscenarion.
Peter och Jake smånöjda efter lyckad resning av tältet
Kvällens fiske blev väl hyfsat ändå får man säga. Fick ett styvt tiotal öringar även om ingen var riktigt stor.
Hade glömt bort hur förbaskat skygga dom är där uppe, vadning är i stort sett uteslutet och det minsta fel i presentationen så är det bara att glömma.
Man får som mest tre försök på en vakande fisk sedan är det kört.
Under kvällen så var man så glad och nöjd av att vara på plats att whiskykonsumtionen kanske blev väl hög också
och att fisket därigenom kanske blev lite lidande, man måste helt enkelt konstatera att efter ett visst antal whisky så blir man en sämre fiskare.
Man får till exempel för sig att den rätta flugan att använda är en gigantisk sparvunge bunden med foam och tillräckligt
med hjorthår för att värma ett par tre hjortar..
Tyvärr så avslutades kvällen med en mindre fiske katastrof för Jake.
I samband med att han skulle lyfta flugan från vattnet så fastnade den i strandbanken och då small hans spö bara rakt av en bit ovanför den andra holken!
Hans besvikelse var naturligtvis av monstruös karaktär.
Spöet måste ha haft ett konstruktionsfel som gjorde att det bara gick rakt av.
Det man som får se som tur i oturen var att det inte skedde samtidigt som han drillade en drömfisk, men det är som sagt en väldigt klen tröst..
Själv drabbades jag också av en mindre trevlig överraskning. Det visade sig att mina vadare läckte som ett såll!
Hade använt dom bara ett par dagar innan och då var dom täta!?! Fattar inte vad som hade hänt.. och bägge benen också!
Maten under eftermiddag och kvällen bestod av pasta carbonara och tunnbröd och mjukost, men det kanske inte var en skräll.
Må en ansvarig spöfabrikant alltid vara inom räckhåll då era spön går av!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar