Efter påtryckningar från arbetskamrater så kunde jag igår flexa ut från jobbet ett par timmar tidigare. Skälet var helt enkelt att göra en ny attack för att få en öring så att jag äntligen kunde få raka mig!
Under veckan så har det till och med skett en insamling bland mina medarbetare av flextimmar så att jag skulle kunna vara ledig och därmed ges en chans att få ansiktsmöglet att försvinna genom fiskefångst. Kommentarerna har haglat kring hur illa det sett ut. Till och med Anna fick höra kommentarer på sitt jobb då hon vid ett tillfälle i veckan då, hon hade en aktivitet med några kollegor, och fick höra från de bakre leden en utropad kommentar:
"Vad tycker du om Allans "skägg" då?"
Det sk. "skägget"...
Med endast några få timmar på mig så blev det då en tur till ett hyfsat säkert ställe, nämligen krokforsen.
Vattenflödet låg på ca 217 kbm/s vilket gör att det blir lite mer drag i vattnet även för fluga och därmed känns lite mer fiskbart. Annars känns krokforsen mer som ett ställe där spinnfiske kan skörda stora framgångar.Men jag har haft bra flyt där med spinnspöet och vet att det nästan alltid finns fisk där.
Men nu var det folktomt där och jag kände att bara det var lockande, då jag under tidigare fisketurer varit på ställen där det garanterat är mycket folk.
Jag började dock med att prova en ny lina som jag köpt relativt nyligen, Guideline Triple-D S1/S2/S4. Funkade väl hyfsat även om den var för lång/och tung för mig och spöet. Orkade inte börja kapa och korta där på plats utan fixar det vid ett senare tillfällen. Tanken var ju ändå att försöka få upp en fisk och inte att prova linor...
Så jag satte på en Rio AFS S1/S3 och en egenhändigt bunden tub (orange tail, silver kropp, svart rävvinge, blå flashabou och orange hackel) och börjar gå en repa.
Ca 10 meter ovanför vindskyddet så nyper det plötsligt till mitt i strömkanten.
Fast fisk!
Känner relativt snabbt att det inte är någon jättefisk men det är ändå en av de viktigaste drillningar jag nånsin gjort.
"Måste få upp den, Skägget! Skägget!" malde tanken hela tiden. Drillningen gick dock bra och jag kunde ganska snabbt få upp den på land trots att den var väldigt pigg och alert. Väl på land var mobilen snabbt framme och förevigade fångsten med bild som snabbt skickades till diverse kamrater och kollegor med en lugnande hälsning om nära förestående rakning. Svaren blev i stil med:
"Prisa Gud!"
"Jag blir rörd, glädjetårarna rinner, ÄNTLIGEN"
Fisken som fick ansiktsmöglet att kunna saneras.
Inte den största men en av de mest välkomna...
Lite skamsen att säga så klubbades denna fisk. Vi hade ingen fisk hemma och Anna får besök i helgen av en god vän så därför kändes det som att det var en perfekt fredagsmiddag för dom två.
Nu när jag skriver detta så måste jag säga att det känns faktiskt konstigt att nästan ha skamkänslor för att man tar rätt på en fisk? Det är trots allt det som det går ut på. Jag tar kanske upp två-tre öringar per år och återutsätter resten så då ska jag banne mig inte må dåligt över det. Hmm, måste försöka hitta tillbaka till mina inre mördarkänslor..
Fisken i sig var en gallfisk som vägde ca 1,5 kg och var i kanonkondition. En perfekt matfisk skulle jag säga. Riktigt skoj var det också att ta den på en egenbunden tub. Denna tub fick namnet "skäggdödarn"
Väder: Mulet som klarnade upp till blå himmel
Vind: I stort sett vindstilla
Temp: Ca 15 grader som föll ner till ca 7 grader
Vatten: Ca 220 kbm/s
Må ert skägg vara tjockt, jämt och aldrig växa i cirklar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar