Abstinensen blev för svår

Jag var inne på att inte fiska något den här helgen av två skäl, bägge rätt fåniga.
Det ena är att jag via jobbet har deltagit i en bantningstävling den senaste tiden. Nu är vi inne i slutspurten och jag har plågat min kropp rätt ordentligt under flera veckor nu.
Eftersom jag tyvärr inte längre klarar av att träna eller motionera så finns det bara en till faktor att skruva på, nämligen intaget av mat.
Så de sista två veckorna så har jag ätit sex kokta ägg per dag. 2 frukost, två lunch och två till middag.
Det här är då en slutspurt där tidigare intag har bestått av ca 9 ägg per dag.. Har nu hållit på i ca 10 veckor..
Det här sätter sina spår. Man är orkeslös, ont i muskler, kraftiga hjärtrusningar och en djävulsk huvudvärk.
I fredags hade vi dessutom en invägning där jag provade att göra en sista desperat ansträngning för att nå målet.
Jag slutade helt att inta föda under torsdagen samt att även sluta inta vätska, vilket kanske inte är det smartaste draget, men det är ju en tävling..
Allt för att trycka det sista ur kroppen.. Därtill så provade jag att klä mig så varmt jag kunde och försöka promenera samt att sitta på en träningscykel.
Det resulterade i att jag var väldigt nära att svimma och det fick avbrytas.
Nu gick det åt helvete ändå.. saknades 1 hg för att jag skulle nå målet.. Surt nåt så fruktansvärt.
Men det gör samtidigt att det helt enkelt inte finns krut kvar i kroppen för att fiska.
Det andra skälet är att jag tycker det går lite för lite vatten i ljustorpsån för att det ska kännas intressant och sen vet jag inga fler vatten där jag kan praktisera tvåhandsfisket. Nu går det iofs fullt tillräckligt med vatten för att det ska finas fisk där, men det är tvåhands jag vill dänga..
Men på fredag kväll så kände jag ändå att jag behövde få koma ut en stund. Så jag och Anna bestämde att vi skulle åka ut en stund under lördagsmorgonen.
Hon skulle fota och jag skulle fiska.
Så det blev en tripp till ljustorparn dår vi stannade vid Lögde bruk.
Jag gick nu med skagit lina och 15 ft intermediate tip och en liten variant av "den vanlige" längst ut.
Fiskade av hela sträckan trots att kastningen inte direkt fungerade bra. Jag har stora problem med att få till skagit tekniken...
Vet inte om det beror på utrustningen eller om det är jag som gör nåt fatalt fel...
Körde vidare men växlade över och körde mer traditionell scandi style och då gick det bättre.
Längst ner så bet det då också på en liiiiten rackare. Marginellt större än flugan men med tanke på hur mitt fiske sett ut under hösten så uppskattades den ändå storligen!

En liten rackare. Medtagen för att det måste nån gång vara en fisk på bild i en fiske och jakt blogg..

Efter det så kände vi oss bägge nöjda. Anna hade fått en bild hon var nöjd med och jag hade fått en fisk.
Sen var jag helt utpumpad pga energibrist så vi åkte istället hem och tog en kopp kaffe i soffan och avnjöt årets premiär av Vinterstudion
Sedan OS i Vancouver så har jag fått tillbaka intresset för längdskidåkning så de senaste året satt man totalt klistrad vid tv'n vid varje världscuplopp, och nu börjar det om!

Nu är det inte heller så många dagar kvar till premiär i Ljungan! Det som är för djävligt är att jag inte fått ok på min begärda semester :( så det verkar inte bättre än att jag kommer att missa den..
Å andra sidan så är inte det sista ordet sagt där. På nåt sätt ska jag fanimig ta mig lös och komma ut!

Må era premiärer inte förhindras av såna sekundära saker som jobb!

Nytt spö och skagit premiär

Efter förra veckans inköp av ett sage TCX 12,6 #7 så har jag gått runt och varit förstörd över det faktum att jag inte kunnat prova det.
Dels på grund av att jag jobbat på dagarna men framför allt över att jag inte haft någon passande lina till det.
Som jag skrivit här tidigare så har jag valt att invänta de nya vision ace linorna som kommer och därför valt att prova skagit tekniken.
Det skulle innebära att jag för en liten billigare penning kan nyttja spöet då jag har tippar från versitip linan som jag kan använda.
Jag fick förra helgen känna på Joels grejor då han hade en skagit lina på exakt samma spö och det kändes riktigt bra,
så jag visste att det var något som var väldigt intressant och som skulle funka.
Nu verkade det tyvärr som att handeln inte riktigt tagit till sig skagit tekniken fullt ut och att hitta en skagit lina som passade var inte helt lätt.
Beställde därför en lina från danmark, Airflo Skagit compact, som jag fick i torsdags.
Så här i efterhand undrar jag om det inte var ett litet misstag.. Inget fel på linan men jag har känslan av att den var dels lite lång (7,2 m) och kanske lite tung (540 grain)
Så på fredag kvällen så riggades allt och jag åkte ner till älven för att provkasta.
Tyvärr hann det bli kolsvart innan jag kom ner och att provkasta nåt i mörker är kanske inte optimalt, så jag fick vackert vänta till lördag morgon då jag och Lennart hade stämt träff vid ljustorpsån.
Lennart visade mig på ett ställe vid ett stort grustag som låg en bit upp i ån. Har inte en aning om vad det heter tyvärr. Från och med nu kommer jag att kalla det grustaget.
Ett fint ställe på alla sätt men man fick känslan av att det hade varit ännu finare om det hade varit lite mer vatten och framför allt lite mer fart på det.
Sedan förra veckan så hade vattnet sjunkit en hel del och nu kändes det nästan som lite overkill med ett tvåhandsspö, men det hade inte spelat mig någon roll om vi bara hade stått och fiskat i en vattenpöl, det nya spöet skulle användas, punkt slut!
Började med att sätta på 15 ft S3 tafsen och en väl tilltagen variant av "den vanliga". När jag lyfte och kastade prylarna på "klassiskt" scandi spey sätt så gick det bra men provade jag att kasta "Skagit-style" så blev det bara skit.
Ekipaget kändes långt och otympligt. Så här i efterhand när jag tittar på riggningen så kan jag förstå det. Det skiljer det sig egentligen inte så mycket från en traditionell uppsättning.
7,2 medters klump och 4,5 m sjunktafs ger 11,7 meter lina. Det är en hel del lina som ska sopas ut även om man utan tvekan fick bra hjälp av den tunga skagit klumpen så kändes det inte rätt.
Efter lite rotande bland grejorna hittade jag en 10 ft polytafs och då kändes det genast bättre. I alla fall att lyfta och kasta traditionellt.
Skagit kast med circle C upplägg av linan funkade väl hjälpligt men allt annat än bra.
Sen är det väl som vanligt beroende på killen som håller i spöet till 98%.. Kan man inte kasta annars så inte fan blir det bättre med nya grejor.
Man måste nog hitta någon vänlig själ som kan visa grunderna och kanske korrigera och anpassa prylarna. Det jag är lite fundersam på är dock att köpa Rios skagit short som bara är 6,2 m och kanske bygga egna sjuktafsar utifrån sjuklinor på lösvikt och basera dessa utifrån rios MOW tips. Sammanlagd längd skulle då komma ner till ca 9 m vilket kanske skulle kunna funka bättre.. Mmm, har en del funderande att göra..
Resten av dagen så kastade jag mer traditionellt och det man kan säga är i allafall att jag är supernöjd med spöet! Det är lätt och härligt och trycker iväg grejorna med ett grymt tryck!
Det kändes redan nu som att det här kommer att bli det spö jag använder klart mest!

Lennart och jag fiskade av ett par fina sträckor där omkring grustaget.
Lennart lyckades få en liten brunöring på enhandsspöet men storleksmässigt var det väl inget att skriva hem om. En fisk var det dock!
Olika flugor provades och farten i hemtagning varierades men inget annat hände. Djupet var egentligen ingen faktor att dribbla med eftersom det var så pass lite vatten där vi fiskade.
Till slut gick vi tillbaka till bilarna och under denna period var jag nära svett-döden (om det nu finns någon sådan specifik död?).
Förra helgen blev jag nämligen rätt kall under dagen och hade därför klätt mig för en polarexpedition denna gång. Ett misstag visade det sig eftersom det var 10 grader varmare än senast..
Dubbla ull-långkallingar och byxa och på överkroppen dubbla ull-tröjor, vindtät skjorta, fleece tröja, Tjock arbetsskjorta.
Utanpå det så var det neoprenvadare och vadarjacka samt toppluva.
Det räckte med den förflyttning man gör mellan kasten för att svetten skulle tränga fram... Skönt när man fiskar, men ett helsike när man förflyttar sig.
Färden upp till bilarna var lång och en hel del uppför, så när man väl kom fram så var man dyblöt på utsidan, uttorkad på insidan och en huvudvärk som borde klassas som kulturminnesarv!

Lennart gav upp för dagen men jag tänkte att jag skulle göra ett kort stopp vid lögde bron innan jag for hem.
Där var jag precis på väg att göra mitt sista kast för dagen då det rycker till i spöet, fisk!
Ganska snabbt så anade jag dock oråd då det inte kändes som det ska. Det var både tyngre än vanligt men samtidigt lätt och ett annorlunda sprattlande.
Ser också ganska snabbt att det är felkrokat. Flugan sitter i ryggen på en 8 hg öring.
Så en snabb intagning och återutsättning senare så fick man konstatera att man fortfarande inte fått nåt..
Höstfisket går osedvanligt tungt. Börjar faktiskt misströsta mer än vanligt.. Och för att vara mig så säger det inte så lite..
Hösten är dock sen och temperaturer i vatten fortfarande höga. Kan det påverka?
Tillsammans med ett sjunkande vattenflöde i ån kanske fisken backat ut i indalsälven igen?
När det gäller denna å har jag ingen som helst koll på hur det normalt är, men det kanske kommer med tiden.
Jag måste köpa en termometer för att kunna kolla vattentempen mer exakt. Temperatur tror jag är en viktig parameter som man ska ha koll på.

Nåja, en skön dag vid älven och man lärde sig en massa saker, då kan man inte gnälla alltför mycket!

Må era fiskar bita med munnen!

Värdelöst!!

En av de mest värdelösa saker man kan köpa alla kategorier är ett flugspö där man saknar linor!
Det är skitsvårt att leka med ett flugspö då det enda man kan göra är att sätta ihop det, för att sen ta isär det. Ibland kan man gå ut ur garaget och vifta lite med det men att bara stå och vifta på gårdsplanen i mörkret är till och med lite för vrickat för mig..
Eftersom jag har bestämt mig för att invänta vision ace släppet av nya linor till våren så tog jag beslutet att inte köpa upp mig på spey klumpar nu utan endast slå till på en Skagit lina som jag tänker prova med de tippar som jag har från rio's versitip lina.
Men att hitta en skagit lina är inte heller det enklaste. Dom var tyvärr slut på PO's och dom visste inte när dom skulle få hem nya heller. Det innebar att jag fick ge mig ut på nätet för att kolla.
Döm om min förvåning då det visade sig vara stört omöjligt att få tag på en sådan lina. Visst fanns de på nåt enstaka ställe men inte i den rekommenderade vikt jag har för det nya spöet.
Till slut hittade jag en dansk sida, balticflyfish.dk som hade airflo skagit compact och som jag beställde igår. Så nu är det bara att snällt sitta still och vänta.. och vänta...
Jag beställde den igår kväll men idag när jag kom hem från jobbet så kunde jag ändå inte undgå att känna lite spänning då jag gick mot postlådan. Naturligtvis fanns det inte nåt där men kanske i morgon..
Men nu har jag inte tid att skriva nåt mer då jag måste gå ut i garaget och sätta ihop och ta isär spöet.. Kanske att det också blir till att vifta lite på uppfarten..

Må postgången aldrig förhindra ert lekande med era leksaker!

Återigen ett nytt spö..

Under gårdagens fisketripp tillsammans med Joel så berättade han om att det fanns en Sage TCX 12,6 #7 ute till försäljning på edgeflyfishings köp&sälj och att säljaren fanns i Sundsvall.
Nu precis kommer jag från säljaren och har precis burit in ännu ett spö.
Tänk att man inte kan lära sig..

Nä, är väldigt nöjd med köpet. Det är ett kanonspö och jag misstänker att det kommer att bli det spö som jag använder klart mest.
Men att bara ha ett spö gör ju ingen glad. Man behöver ju rulle och linor i en massa former också.. Så nu börjar jakten på detta istället.
Jag är väldigt inne på att prova skagit som första lina då jag har versitip tipparna (skumt ord) som jag kan använda så det blir ett billigt alternativ.
Sedan tänkte jag invänta våren och se hur det blir med Visions släpp av de Mattias Drugge influerade ace linorna.
Men man vet aldrig hur det slutar. Jag tänkte fara på PO:s i morgon och av erfarenhet vet jag att det finns en risk att jag kommer hem med full linuppsättning, en pontonbåt, och en räk-trålare.

Må era fiskeinköp inte skapa er magsår!

Fluga i ljustorpsån

Så då var helgen här igen och en helg innebär då allt som oftast att jag har en möjlighet att fiska.
Eftersom Ljungan är stängd så tänkte jag mig att prova på Ljustorpsån som jag hört mycket gott om men som jag aldrig kommit mig för att prova med fluga.
Ljustorpsån är en fin liten skogs-å som sakta ringlar sig fram i meandrar och mynnar ut i bergeforsen (indalsälven).
Det innebär att eftersom den har kontakt med indalsälven så finns det också goda förutsättningar att det kan finnas en och annan fisk, vilket gör att fisket får en helt annan dimension än vad man är van vid.
Plötsligt finns det alltså en möjlighet att det skulle kunna vara något som rycker där nere i flugan som inte är en gren/stock/löv/gräs/abborre, vilket är det normala fångstresultatet från ljungan..

Jag har varit i ljustorpsån vid två tillfällen tidigare men då som spinnfiskare.
Den ena gången var under en extremt krafig vårflod för några år sedan då vattnet gick långt upp i skogen.
Den gången då jag närmade mig ån så insåg jag att det troligtvis skulle bli svårt då jag fick vada genom skogen och fortfarande inte såg ån...
Det gick alltså väääldigt mycket vatten viket naturligtvis gjorde fisket väldigt bökigt.
Den andra gången var sommaren för nåt år sedan då jag var dit och tänkte prova en harr.
Då fanns det helt plötsligt inte vatten tillräckligt för att kunna vattna upp en petunia.
De eventuella fiskar som skulle överlevt då var tvingade att ta sig till macken och köpa en flaska vatten som de själva tog med ner till ån..

Dock vet jag att dessa två tidpunkter inte har varit optimala och jag har hört mycket gott om ån så det har mest bara rört sig om en tidsfråga innan jag tänkt testa den vid ett mer välvilligt tillfälle.
Sedan är det också så att man drar sig för att fara till ett nytt ställe då man inte har någon som helst aning om var man ska fiska.
Då behöver man minst en dag på sig bara att rekognoscera och hitta ställen för att det ska bli givande.
Jag hade dock tur och fick sällskap av Joel som ställde upp som guide. Han har fiskat ån tidigare och har bra koll på var det funkar och inte.
Så vi bestämde under fredagskvällen att mötas där ute på lördagsmorgonen. Vi snackade även om lämplig utrustning att använda där och jag insåg att jag inte är direkt utrustad för lite mer "finlir" efter havsöring.
Min "arsenal" består hittills av en 14" och en 15" i klasser 9-11 med inriktning på Ljungan och Norge fiske, vilket känns som väldigt mycket overkill.
Sedan så är steget ner till min #5-6 som jag använder för fjällfiske rätt stort. Det gäller inte bara spö utan även linor.
Mitt enhandsfiske är till 99,9% riktat mot att fiska torrt. Jag bär med mig nymfer och streamers vid varje fjälltur men använder det i stort sett aldrig.
Dels för att det inte är lika roligt men också för att jag aldrig skulle orka med trakasserierna från Jake och Peter som är mer eller mindre fanatiker gällande att fiska torrt.
Det innebär också att mitt linutbud är styrt åt samma håll. Bara flytlinor, vilket kanske inte är det optimala i jakten på höstöring.
Men efter lite rotande i gömmorna så hittade jag åt en Guideline Bullet med intermediate spets och ett par gamla polytafsar som jag köpt i nåt svagt ögonblick.
Så det fick duga och därefter några timmars sömn innan avfärden tidigt lördag morgon.
Vi möttes upp därute och Joel tog mig till en fin liten sträcka som såg riktigt fin ut. Vi var där vid lämplig tid och tacklade upp grejorna och inväntade gryningsljuset som man insåg nu kommer rätt så sent..
Eftersom det på detta ställe var rätt skogtrångt och inte läge att vada så blev det därför till att ge sig på underhandskast.
Jag tycker det är bökigt fortfarande att kasta underhandskast med tvåhandsgrejor från "fel släng" nu fick jag prova på det med enhandsspö..
Det kan jag säga att det är inte det lättaste... Joel tyckte jag uttryckte det bäst
- "Det är som att det är någon annan som fiskar"
Vänster arm använder jag möjligtvis som hjälp för att ta på mig byxorna på morgonen. Annars är den mer eller mindre görolös under dagen utan den bara hänger där och dinglar liksom..
Nu skulle den helt plötsligt försöka göra koordinerade rörelser med tajming och känsla... Det gick ju som man kan räkna ut med stjärten och en kritbit: Inte!
Den större delen av tiden spenderades att plocka ut flugan ur skogen bakom mig eller att reda ut de trassel som uppstod...
Vi var dock inte kvar på det första stället alltför länge utan fiskade av det med varsin repa. Joel hade ett nafs som inte ville fastna medan jag fick två löv och en pinne, vilket jag var nöjd med.
Både löven och pinnen var kampvilliga och pigga. Kanske inte så stora som de pinnar och löv jag brukar få i Ljungan, men ändå..

Joel inväntar hugg












Sedan gav vi oss av till ett nytt ställe längre ner. Jag kan inte namnge dessa ställen eftersom jag inte har en aning om vad de heter eller knappt var de ligger men jag kan beskriva det. Det var ställen där vattnet rann åt ena hållet och ån svängde lite fint åt än det ena hållet och än de andra..
Nästa ställe var lite bättre ur ren kastsynpunkt. Här var det från "rätt" sida och det fanns utrymme för mig att göra överhandskast vilket gjorde att jag i alla fall fick ut flugan lite. Tyvärr så är spöet överklassat i förhållande till linan vilket gjorde att jag inte fick kastlängder som gjorde att jag kunde fiska effektivt.
Jag är rätt övertygad om att man behöver få lite längd på kasten för att inte skrämma fisken med min blotta existens. Det är många som säger att man kan ta mycket fisk på kortdistans men min lilla erfarenhet påvisar egentligen det omvända.
Visst kan man få fisk på korta håll men det är mer sällan och det är framför allt den mindre fisken. Större fiskar behöver man kunna presentera flugan till med så minimalt med störningar som möjligt.
Ju mer jag kastade ju mer övertygad blev jag över att jag behövde ett lite kortare tvåhands för den här typen av fiske. Jag har länge varit sugen på ett 12" i klass 7 eller dylikt vilket är något som jag nämner för Joel när vi sitter och tar en kopp kaffe.
Det är då han nämner dessa otrevliga ord:
"Jag vet av en kille här i stan som ska sälja sitt Sage TCX 12,6 fots #7"
Han ger mig namnet och telefonnumret och ett telefonsamtal senare så ska jag dit och titta på det senare ikväll...
Jag tror inte att jag har råd att fiska med Joel mer.. Sist vi var ute så gick det bara en dag så var jag innehavare av ett Sage TCX 15".. Ett grymt spö men också grymma pengar..
I skrivande stund så har jag inte köpt det ännu men om det bara är i schysst kondition så vet jag att jag är bra mycket fattigare ikväll..
Anna kommer dock inte att vara så glad.. Hon nämnde nånting om att "aldrig få fara och fiska med Joel igen.."
Själva fisket då? Nja, Joel hade några dragningar som inte fastnade de kom i samband med att solen tittade fram en kort stund varav ett riktigt hugg men det ville sig inte.
















Själv hade jag faktiskt också ett litet nafs men inget som heller hade lust att fastna. Det var nog kanske lika bra då min rulle troligtvis skar ihop i ett lager en stund innan.
Helt plötsligt kärvade den till sig och hade ett otrevligt missljud. Hoppades först att det bara var grus som hade fastnat men efter en noggrann genomsköljning så var den tyvärr likadan.
Så det blir till att köpa nytt... Den rullen har dock funkat i 4-5 år och det är som det verkar allt man kan begära i de billigare prissegment som jag handlat i.
Så resultatet blev detsamma som man är van vid. Inga fiskar.
Annars var dagen som helhet mycket trevlig. Bra sällskap, schysst väder och en ny trevlig bekantskap i form av ljustorpsån. Jag kommer säkert att åka hit igen nån sväng till innan ljungan öppnar.
Kanske också med ett nytt spö..

Väder: Lite smådisigt med glest molntäcke.
Vind: Ingen vind
Vattentemp: vet ej
Vatten nivå: Har ingen referens men fick intrycket av att det gick mycket vatten för ljustorpsån i relation till årstid.

Må inte alla era fisketripper resultera i nya spön!

Nästan slut..

Jahapp, då var vi framme vid den 15 oktober. Det innebär att nu är Ljungan stängd en månad för att Lax och Öring ska få leka "ifred".
Hittills så har hösten varit en monumental besvikelse. På ett 15-20tal, fisketripper så har resultatet blivit en liten sprattelöring och ett ordentligt nafs i flugan.
Mycket av det skyller jag naturligtvis på min egen inkompetens men samtidigt så är det inte många man träffar efter älven som upplever något sprakande fiske.
Jag har pratat med gamla "rävar" som är vana Ljunganfiskare som har varit ute varje dag i tre-fyra veckor och ingen jag har pratat med har fått mer än kanske ett par fiskar.

Utan tvekan så är det den sämsta uppgången av fisk sedan jag började fiska i denna älv. Tidigare år har det varit fiske med spinn vilket då har gett ett klart bättre resultat än med fluga, men samtidigt så är det i år samma visa oavsett om man snackar med spinn- eller flugfiskare, ingen får nåt..
Sen finns det säkert en uppsjö naturliga orsaker till detta, för varmt i vattnet, högt vattenflöde hela hösten mm mm. Men tyvärr tror jag den bittra sanningen är att det har skett en radikal minskning av fiskbeståndet som pågått under ett antal år.
Jag har själv fiskat i Ljungan ett tiotal år nu och märkt att det blir sämre och sämre för varje år.

För skojs skull tittade jag på fångstrapporteringen under den senaste månaden. 57 fiskar inrapporterade, in alles...
Naturligtvis vet jag att det finns ett stort mörkertal och att det finns många som inte rapporterar alls, men 57 öringar!! Det ger ett snitt på 1,9 fiskar per dag! Även om det (för debattens skull tar i) bara är 10% som fångstrapporterar och vi säger att det är 570 fiskar som tagits istället skulle det ge ett snitt på 19 fiskar/dag. Detta på 1,5 mil älv som innehåller ett tjugotal klassiska fiskeplatser som mer eller mindre alltid har en eller två fiskare på plats.

De siffror jag nu presenterar nedan är siffror som jag inte har belägg för, utan som bygger på ett antagande att det i snitt är ett femtiotal fiskare som besöker Ljungan per dag. Gissningsvis lägger varje fiskare ner kanske 4 timmar per besök. Det ger då 200 fisketimmar/dag vilket skulle innebära en fisk var 10 fisketimma? Någon som känner att det stämmer? I alla fall inte för undertecknad eller de personer som jag träffar vid älven.
Tar man samma siffror och tittar utifrån den fångstrapportering som verkligen existerar, så blir det en fisk var 105:te fisketimma vilket känns närmare sanningen... Utifrån den statistiken behövs det ungefär 26 besök vid Ljungan där man lägger ned 4 timmar per gång för att få 1 öring..
Sanningen ligger troligtvis nånstans ovanför detta pga av mörkningen men även om man tiodubblar siffrorna från fångstrapporteringen så kommer man upp i siffror som tyder på att man får en fisk var tionde timma. Det skulle innebära var tredje besök.. Inte mycket att hänga i julgranen eller rättare sagt att lägga på julbordet..

När man sitter och räknar på dessa siffror så kan man inte säga att man blir inspirerad direkt.. Det enda som ökat de sista åren är kostnaderna. Skall man ha ett årskort som täcker hela älven med bägge FVO så är man uppe i 2400 kr, och vad får man för detta? Kastträning?
Laxfisket är så utslaget att det i år inte har fångats en enda fluglax, öringsfisket är en spillra av sitt forna jag, det är sopor och skit på varenda fiskeplats, det finns inte soptunnor utefter älven, den sk "fiskeleden" är igenrasad och misskött. Man undrar över var pengarna för våra fiskekort går nånstans?
Som exempel vill jag påvisa vad ett årskort kostar vid några andra av våra klassiska fiskeälvar.
Byskeälven 10 mil fiske, 1200 kr.
Kalix älv 1000 kr
Örekilsälven 4000 kr (säljs endast 28 kort per år) Ett dagskort ligger mellan 100-300 kr som bör jämföras med 240 kr för Ljungan
Öre älv 500 kr
Bergeforsen zon 1 och 2, 200 kr dag/natt, zon 3 årskort 600 kr
Emån Fliserydsfk 2,5 mil 700 kr
Till och med Mörrum har priser från 290 kr/dag..

Det är lite svårt att hitta årskortspriser för många älvar på nätet men det skiljer inte många tjugor på att fiska i Ljungan mot att fiska i tex Emån eller Mörrum och det i sig måste säga något..

Fisket i en älv kan naturligtvis gå ner av många orsaker och nedgången ser ut att ske på många ställen efter kusten. Skillnaden är att på andra ställen ageras det med åtgärder, medan här nöjer man sig med att höja fiskekortspriserna..
Det är sorgligt att skåda och man slutar aldrig att förvånas över människans närsynthet, egoism och kanske framför allt, dumhet.
Titta på omsättning och fisketurismen i tex Em eller Mörrum. Eller varför inte på de norska älvarna, Ryssland, Kanada, Nya Zeeland mfl. Här har man insett vikten och vinsten över att vårda fisket och fiskarna och byggt upp miljardindustrier kring det. Nä, istället så är vi nöjda här i vår egen ankdamm och sitter och tittar på när vi ödelägger både ekologi och ekonomi. Jag själv är tyvärr inget undantag. Skriva och gnälla och beklaga sig på en blogg är inget sätt att ta tag i saker, utan man gömmer sig och väntar på att någon annan ska fixa. Tyvärr vet jag inte var man skulle börja och hur man ska gå tillväga.
Ett litet hopp är att den nystartade Havs och vattenmyndigheten inte har samma inskränkta syn och att man förhoppningsvis förstår innebörden med de problem som finns och dessutom har både stake och insikt nog för att stå upp mot starka lobbygrupper och inse de värden som fi trots allt fortfarande har simmande i våra hav och älvar. Tyvärr känner jag mig inte allt för hoppfull...

Må alla dessa inskränkta och okunniga människor inse vad som håller på att ske med en av våra stora naturtillgångar!

Återigen resultatlöst

I helgen som gick så var jag ute vid två tillfällen och vid dessa bägge tillfällen så gick jag bet.
Tog en kvällssväng till krokforsen i fredags. Blåsigt med nordlig vind gjorde att det var inte så rackarns skoj att kasta, då flugan behagade att fara dit jag absolut inte ville.
Började med s1/s3 lina på 15 fotarn. Det har blivit den som jag använder mest nu på slutet. Är väl nyhetens behag men jag vill komma underfund med hur jag måste kasta med den. Sen går det inte att förneka att den skjutsar linan rätt mycket bättre än lpxe'n.
Naturligtvis ingen känning på första repan.
Under tiden som jag går den så kommer det ner två andra fiskare varav en är Micke Andersson.
Micke är en erkänt ruggigt duktig lax- och öringsfiskare som har sitt favoritvatten i Byske. Det har skrivits artiklar i fisketidningar och han har bland annat kallats kungen av sjunklina och är känd för sin hårda vadning.
Nu hann jag tyvärr inte växla så många ord med honom då han gick ut i vattnet när jag kom ur, men det var å andra sidan skojigt att se honom fiska.
Det var inte många millimetrar han lämnade ofiskat kan jag säga. Små steg och nästan maskinliknande kastning.
Lite bättre kändes det faktiskt när inte han heller hade nån känning. Är så rackarns knäckande för självförtroendet att se någon annan dra fisk på ett ställe några minuter efter att man själv fiskat av det.
Efter att ha gått en enda repa så drog dom vidare till nåt annat ställe. Gå och nöta på fisken var inget för dom. Själv är man för lat för att förflytta sig och vetskapen om att det är klent med fisk gör inte arslet mer flyttvilligt.
Men efter en sväng till med en tyngre lina som inte heller resulterade så blev det hemfärd då jag planerade att åka ut tidigt på lördagsmorgonen också.

Lördag morgon åkte jag tillbaka till krokforsen. Börjar seriöst fundera på om det är ett ställe där jag kan fiska fluga? Tror faktiskt inte jag fått en enda flugfisk där?
När jag höll på att spinnfiska så var det säkraste stället i ljungan. Det var inte så många gånger man gick fisklös därifrån. Nu kanske man förskönar minnena och det inte var så bra då heller men nog tusan var det bättre än nu med fluga.
Jag var i alla falla ute tidigt som tusan med förhoppningen om att gårdagens lite ondskefulla vind skulle ha mojnat som det brukar vara på morgonen. Nu var det inte så utan nordanvinden svepte på rätt ordentligt.
Första repan resultatlös. På med snabbare sjunk och en ny repa som inte heller gav nåt.
Sen kom det ner en annan kille som gick ett par svängar.
Efter att han också gått tomt så slutade det som det numera all oftare gör i ljungan. Man sitter och snackar om fiskeprylar och fiske på andra platser.
Usch vad tröstlöst det känns ibland..
Nu är säsongen i och för sig tidig än och det är fortfarande varmt i vattnet så det kommer att bli bättre men jag tror inte man ska räkna med några enorma fiskafängen...

Tanken var att även fiska även söndagen men då jag var iväg på hockey på lördag kväll och såg Timrå tappa en 4-ledning till förlust med 4-5 mot djurgården så ville mitt huvud inte vara med längre, så söndagen fick spenderas stillasittande i fåtöljen.

Fredag
Väder: ca 10 grader och sol som tittade fram bakom ett lättande molntäcke
Vind: ca 5-7 m/s nordlig
Vattentemp: ca 14 grader
Vattenflöde: ca 220 kbm

Lördag
Väder: ca 6 grader och klarblå himmel
Vind: ca 5-7 m/s nordlig
Vattentemp: ca 14 grader
Vattenflöde: ca 220 kbm

Må era hockeylag nöja sig med att förlora och inte knäcka era fiskeplaner!